Etikett: sociala medier (sida 1 av 3)

23 augusti, 2011 / Inga kommentarer

Handla med dina eller andras närvaro på den sociala webben

Detta inlägg är en del av att verifiera just denna bloggen i Empire Avenue. {EAV_BLOG_VER:07a1297293d82d2f}

Detta handlar om en hyfsat (för mig) ny tjänst. Empire Avenue. Om du, precis, som jag är ointresserad av börser och aktiehandel men gillar sociala medier, så är det här något för dig. Grundprincipen är att du köper och säljer innehav i andra personer på den sociala webben. Hur man sedan agerar på webben (uppdaterar och kommenterar på t.ex. facebook, twitter, linkedin osv) påverkar så att kursen går upp eller ner. Man handlar med ”fiktiva” pengar (eaves) som man kan tjäna ihop genom att bl.a. göra bra affärer eller rekommendera andra personer eller tjänster. Alltså ju högre aktivitet på webben, ju högre kurs. Är du intresserad av att testa?
Du hittar min profil på empireavenue.com/LIFFEMAN, köp gärna några andelar i mig så har du förhoppningsvis gjort en bra investering.

29 november, 2010 / 3 kommentarer

E-post generationen mot SMS-generationen

CC: ALERAI

I torsdags var det Social Media Club Skåne lunch på Minc i Malmö. Ämnet för dagen var Malmö Stad’s förhållande till sociala medier då Klas Andersson, Press- och mediaansvarig kom och berättade. På plats var även Susanne Nilsson från Trelleborgs Kommun så att vi direkt kunde göra jämförelse mellan de två kommunerna. Skillnaderna och likheterna fanns, men man får inte glömma att det är stor skillnad mellan de båda kommunerna. Detta vara säsongens och årets sista Social Media Club Skåne, om jag inte orkar och hinner arrangera en jullunch i december. Vi får se. Om någon är sugen att hjälpa till så hör gärna av er till mig.

Men, som en del av diskussionerna, som egentligen började i ett möte med Serviceförvaltningen så pratade jag om att vårt beteende och vårt förhållande till sociala medier i mångt och mycket är en generationsfråga. Den nya yngre generationer har simultankapacitetsförmåga som de flesta i min generation skulle ge en arm för. De förväntar sig att saker och ting händer nu och gör det inte det så är det glömt eller inte viktigt.

För att illustrera detta valde jag att prata om e-post generationen kontra sms-generationen. Jag tillhör e-post generation som använder e-post flitigt. Ett e-post meddelande kan mycket väl ligga oläst i inboxen ett antal dagar och om man inte svarar inom en vecka så är det inget konstigt med det (i det flesta fall). Och det lustiga med det är att det faktiskt är okej. SMS-generationen däremot, kommunicerar med korta, kärnfyllda meddelanden där man förväntar sig svar inom 10 minuter. Problemet uppstår när de 2 generationerna möts och det förväntas svar inom 10 minuter via e-post. Jag tror att vi i e-post generationen, om vi nu ska fortsätta skicka e-post meddelanden till varandra, måste lära oss att svara direkt. För det förväntas av oss. Däremot behöver vi inte ha färdiga svar, oftast räcker det bara att man bekräftar att man tagit emot meddelandet och att man återkommer. Men livstecknet krävs, annars riskerar vi att diskussionen tar fart någon annanstans.

Vad tror ni? Har jag fel i min betraktelse, eller är mina tankar helt fel och uppåt väggarna?

12 november, 2009 / Inga kommentarer

Vi måste börja i rätt ände

Ok, nu har vi en kommunikationsplan och en varumärkesstrategi, vi kanske skulle försöka få med lite sociala medier också?

Känner ni igen det? Vi lägger ner mycket tid och resurser på analyser och mätningar som är baserat på gamla metoder och förutsätter att reklam fungerar på samma sätt nu som för 10 år sedan. Vi lever i en ny verklighet nu med nya metoder och nya målgrupper. Då måste vårt sätt att arbeta förändras för att möta det nya behovet.I mångt och mycket är detta en generationsfråga, där vi konsumerar reklam och kommunikation på olika sätt beroende på vilken generation man tillhör. Men vi måste bli duktigare på att hitta och vårda det goda samtalet redan i kommunikationsplanen och strategin. Det går inte att tro att sociala medier INTE spelar en roll i den övergripande planen. Kanske inte huvudrollen, men väl en viktig roll.

Är det verkligen så att vi måste var aktiva och med på alla sociala nätverk och snacka och bli vänner med alla? Absolut inte! Då har man missförstått det helt och hållet. Men man måste vara medveten om var och hur konversation ser ut. Jag är inlärd i den traditionella skolan där en varumärkesstrategi utgår ifrån att man ska skapa en varumärkeskaraktär utifrån bl.a. personlighet. Så långt är det väl, men det traditionella sättet är fortfarande ur ett inifrån och ut perspektiv. Vi som arbetar med att ta fram karaktären fyller varumärket med egenskaper och personligheter som vi antar och tycker att det borde ha, eller som vi vill att det ska vara. Och det är här vi måste börja tänka om helt. Vi kan inte själva definiera varumärket, för vi äger det inte längre. Vi är bara delägare precis som konsumenterna. Det är de som ger varumärket dess karaktär och personlighet och de gör det framför allt inom de sociala medierna.

Så för att lyckas måste vi för det första lyssna på konsumenterna, och förstå vad de säger. Det är trots allt deras upplevelse av varumärket som är det viktigaste. De tycker saker, bra och dåliga, och de pratar om det, oavsett om vi vill det eller inte. Om vi har koll på det kan vi lättare styra delar av uppfattningen av varumärket åt det ena eller andra hållet. Kanske inte förändra den helt men väl påverka lite. Sedan får man inte glömma en viktig sak: Det ena utesluter inte det andra. Bara för att man aktivt tar ett beslut att satsa resurser på sociala medier så ska man inte sluta kommunicera i de tradionella medierna. Det handlar om att kommunicera på rätt sätt i rätt kanal, helt enkelt att göra rätt saker rätt.

28 september, 2009 / 6 kommentarer

Reklambyråerna fattar fortfarande inte galoppen

Det har varit mycket snack om Forsman Bodenfors och Lowe Brindfors hemsidor som är helt gjorda i Flash. Främst är det bl.a. Walter Naeslund och Simon Sundén som kritiserat dem. Denna artikel ska inte handla om dessa två men reklambyråbranschen som helhet och branschens attityd och hållning till det jag kallar reklam 2.0 där det digitala mediet har blivit den huvudsakliga bäraren.

För det första: jag tycker att flash är bra, på det som flash är bra på. Man kan göra mycket bra kampanjrelaterat med flash så absolut inget ont om flash som format, det är inte det som det handlar om. Jag tror att det handlar mer branschens tradition och attityd.

För det andra: det handlar inte om tekniska plattformar, filformat, programmeringsspråk mm. Det handlar om att utföra en uppgift med de metoder, verktyg och/eller plattformar som bäst passar för uppgiften. Internet är inget nytt, jag tror vi känner till det så pass bra att vi har börjat inse potentialen och möjligheten som internet skapat. För mig ska en reklambyrå ligga längst fram vad gäller trender inom användbarhet, teknologi, konsumentbeteende, affärsnytta osv men tyvärr är reklambyråerna inte annorlunda än de flesta andra verksamheter. De är ett fåtal företag som anammar och ständigt söker efter förändring och nya öppna idéer, nya angrepp på gamla problem. Ett av dem är Google, och de har lyckats ganska bra, eller hur?

Jag har en spännande tanke: Vad hade hänt om reklambyråerna hade infört, så som hos Google, 20% icke-reklambyrå tid? Vad hade hänt om vi på reklambyråerna hade fått en hel dag som vi måste göra annat än reklam. Vad hade hänt?

Jag tror att följande hade hänt och varför (detta är mina högst personliga ej vetenskapligt förankrade tankar, och det enda som jag med säkerhet vet är att jag förmodligen skulle ha helt fel):

1. Reklambyråerna hade blivit social media naturals

Det finns en naturlig nyfikenhet hos kreativa människor och framför allt när man arbetar med kommunikation i någon form. Att helt plötsligt få tiden att stilla nyfikenheten på det där nya och aktivt få möjlighet att vara med i den folkrörelse som det nästan är är ovärderligt och kommer att göra reklambyråerna till s.k social media naturals (Tack till Jerry Silwer för det begreppet.). Dvs det kommer att bli lika naturligt att kommunicera i, med och om sociala medier som att ta en pilsner med polarna på krogen, eller en kaffepaus med kollegorna. Det kommer bli en del av vardagen och nästan mer därtill.

2. Reklambyråerna hade blivit management konsulter

Med tillgängligheten och den virala effekten som de sociala medierna har kommer vi återkommande att får höra de om varnande exemplen på företag som förbjuder facebook och liknande på arbetstid. Vi kommer att tvingas ta ställning då våra kunder behöver förändra sin syn på medarbetarnas roll i företagen och deras påverkan. Reklambyråerna skulle vara en av påtryckarna för öppnare och transparentare företag med kunskapdelning och informationsspridning som en viktig punkt på agendan.

3. Reklambyråerna hade blivit lyhörda

Vi hade börjat lyssna på konsumenterna och faktiskt inse att de har redan bilden klar för sig. Vi har en tendens att ibland glömma bort kunderna och tro en massa. Vi har ju alla förutsättningar att verkligen ta reda på vad målgruppen tycker och tänker, när var och hur. Det verkligt intressanta är att vi även kan få veta över tid.

4. Reklambyråerna hade blivit innovatörer

Reklambyråerna hade återigen blivit den lilla mystiska lådan där det händer underverk. Men det är inte de häftigaste annonserna, den roligaste reklamfilmen eller de största utomhustavlorna som poppar fram, utan nya sätt att konversera med slutkunder via nya kanaler i nya sammanhang, det där som vi inte vet eller känner riktigt till ännu, men som kommer att göra skillnad.

5. Reklambyråerna hade blivit trovärdiga

Följer man punkt 1-4 hade trovärdigheten för reklambyrån kommit tillbaka.

6. Reklambyråerna hade blivit bättre på att sälja innehåll istället för yta

Med lyhördhet, innovation och trovärdighet kan vi helt och hållet fokusera på innehållet i konversation och i rätt sammanhang, istället för ytan. Med framför allt trovärdigheten i ryggen är det möjligt släppa all prestige och glamour och fokusera på uppgiften fullt ut.

7. Reklambyråerna hade bytt namn

Vi skulle inte längre heta reklambyråer (Reklam i vissa länder är samma ord som propaganda). Vi hade bytt namn till något annat, men jag ska i ärlighetens namn inte komma på vad. Det får jag lov att komma tillbaka till i ett nytt inlägg.

25 augusti, 2009 / 5 kommentarer

Jag var på Sweden Social Web Camp, och överlevde

Nästan alla på SSWC. Bild: Anders Frisk

Uppdaterat: Bilden ovan är tagen av Anders Frisk och inte Pelle Sten. Äras den som äras bör.

Tillsammans med 286 andra var jag i helgen på Tjärö i Blekinge på Sweden Social Web Camp, även känt under hashtagen #SSWC. En helg jag troligtvis inte kommer att glömma i första taget. Jag åkte dit i bil från Trelleborg strax innan lunchtid och hämtade upp Thomas Mårtensson (@mamilldo) på vägen (tack för sällskapet förresten, alltid uppskattat!). Framme i Järnavik träffade vi även Johan Stenström (@jonkpirateboy) och vi tog tillsammans båten över till själva Tjärö, där vi var en av de första (förutom förtruppen som åkte ner dagen innan för att fixa med tält, internet och lite andra praktiska ting). Vi valde att campa och Thomas var snäll nog att låta mig få bo i hans tält, som senare även skulle innebos av Tommie Nordholm (@tjompa) och Vesa Sironen (@vesa).

Förutsättningarna för helgen var enkla: Fredagen var vigd för välkomsttal av initiativtagaren Tomas Wennström från What’s Next, mingel, mat och party medan lördagen var den stora unconference dagen med sessions från kl 10.00 till kvällen. Kristin Heinonen som tillsammans med Tomas Wennström låg bakom hela arrangemanget, var vänlig nog att förklara hur ”the Grid” fungerade där alla sessions bokades in.

The Grid #SSWC. Bild: Daniel Erkstam.

Många sessions blev det, och tyvärr var det omöjligt att vara med på alla, så man fick prioritera.

Jag valde då följande sessions, med en enkel beskrivning och summering:

Social Media Club Sweden

Som arrangör och initiativtagare till Social Media Club Skåne kändes det mer eller mindre som en obligatorisk session, där Anders Abrahamsson och Anders Sporring berättade om sina planer med SMC Sverige. Vi får väl se vad som kommer att ske där framöver, inget konkret kom i alla fall ut av den sessionen.

Social Media does that work for companies

Brit Stakton från JMW höll en mycket intressant diskussion om företagens närvaro i sociala medier. Är de trovärdiga? Ska företag få finnas på de sociala plattformarna? Eller är det som någon av deltagarna sa: ”Vem vill vara vän med Sony Ericsson eller Sverige?” Är vi inte individer som konverserar med hjälp att ett antal verktyg, som just nu domineras av Twitter och Facebook. 2 saker händer – vi som individer har olika roller och pratar med olika människor på olika ställen beroende på vilken roll vi har, dvs vi pratar jobb med våra kollegor i fikarummet, vi pratar matrecept med kompisen på facebook osv. Den andra saken är att verktygen är sekundära. Det är inte Twitter eller Facebook som bestämmer vem och vad vi vill prata om det är de personerna som är där som gör det, och just nu är de flesta på Twitter och Facebook, för ett år sedan var det flesta på Jaiku, och nästa år är det mycket möjligt att vi är någon helt annan stans. Många frågor kom upp i diskussionen och den är lång ifrån avslutad. Mer om denna session kan du läsa på Brit’s egen bloggpost på JMW: Social media web camp day 2 – part 1.

Marknadsföring på nätet. Finns den?

Kristoffer Björkman från Newsdesk forsatte diskussionen som Brit startade om marknadsföringen på nätet. Och om den sociala webben. Finns den? Han inledde klokt med att påstå att det finns inget som heter den sociala webben. Webben ÄR social. Det är som att kalla krogen för ”den sociala krogen”. Vi är på krogen för att vara social på samma sätt som vi är på webben för att vara sociala. Kloka ord.

Frågan kom åter igen upp huruvida företag ska marknadsföra sig med de sociala verktygen och huruvida de är trovärdiga, eller inte. Vi försökte komma fram till en slutpunkt i att alla marknadsför sig på nätet, medvetet eller omedveten, tror dock inte att vi alla var överens om mer än att frågan och svaret är väldigt subjektivt. Vad laddar vi ordet marknadsföring med? Ett problem vi kommer att leva med ett bra tag framöver tror jag.

Berättelser och erarenheter från att omvända ett byggbolag (och sponsra sswc)

Martin Palacios (@palace) berättade om sina erfarenheter och resan för Veidekke att vara ett vanlig byggbolag som marknadsför sig på det traditionella sättet med dagspressannsonering till att bli en öppen organisation som konverserar med omvärlden och närområdet.

SEO & Social Media

Simon Sundén (@joinsimon) som tillsammans med @nikkelin förmodligen är en av de vassaste på sökordoptimering och sökordsmarknadsföring i Sverige. Intressant om hur tätt sammankopplat SEO och sociala medier egentligen är och samtidigt fick vi en hel del tips om do’s and don’ts. Tack Simon!

Vad är projekt Shinobi?

Förmodlingen den session som drog överlägset mest folk som hajpades mest. Ett tag kändes det mer som ett väckelsemöte. Twingly med Martin Källström i spetsen presenterade den kommande lanseringen av projekt Shinobi. I korta drag en kanal för att följa ett filtrerat realtidsflöde. Av vad de kunde berätta, så kan det mycket väl bli en mycket intressant tjänst, där det utlovades skärmdumpar och beta invites till beta lanseringen som är planerad i oktober.

Jag passade på att ta en paus efter Shinobi presentationen fram till middagen, vars absoluta höjdpunkt var Anders Mildners tal ”En ring av eld”.

Efter det var det s.k. fri lek och umgänge. Man träffade många intressanta människor, men ändå kändes det som om man knappt hann med att träffa någon av alla de som man inför tänkte: ”vad kul att äntligen få träffas”. Bara det en anledning för att åka till SSWC 2010. Jag kommer, utan att tveka.

En liten bonus från kvällens övningar, när Emanuel Lantz fick låna min gitarr och mot request sjöng och spelade helt improviserat. En potentiell klassiker (kanske mest för oss som var där.)

9 augusti, 2009 / Inga kommentarer

Mitt liv utan sociala medier, del 2

I serien om hur mitt liv skulle se ut utan sociala medier har turen kommit till kompetensutveckling. Som jag skrev i det förra inlägget så har jag fler vänner i det digitala världen än i den analoga och en anledning till att det är min nyfikenhet och vilja att lära mig mer. Många av mina vänner som jag fått tack vara min digitala närvaro har jag för att många av oss delar samma nyfikenhet och vilja att veta mer. Framför allt om nya medier och hur det påverkar oss som arbetar med det. Utan sociala medier hade jag aldrig lärt mig all den kunskap jag hittills samlat på mig om sociala medier (och jag lär mig dagligen mer), utan jag hade högst sannolikt fortsatt att tro att reklam görs effektivast och bäst genom de traditionella kanalerna dagspress och TV. Jag hade säkert fortfarande trott att reklambyråerna har fullständig koll och ensamrätt på att bygga varumärken och att den varumärkesstrategi och plattform vi som reklamare bygger är näst intill sanning och kommer att uppfattas precis som vi vill av konsumenterna. Jag skulle förmodligen fortfarande tro att våra kunder ägare sitt eget varumärke till 100%. Förmodligen skulle jag fortfarande anse att god och bra marknadsföring är att synas med TV-reklam och dagspressannonser och att om man syns där så har man nått ut med sitt budskap.

Men oj vad jag måste varit naiv och blåögd. Jag har lärt mig att om man som jag ska arbeta med reklam och marknadsföring så måste man vara med och leda utvecklingen, vad kan vi annars tillföra våra kunder? Vi måste veta mer än vad våra kunder gör, och ett utmärkt ställe att lära sig och ta till sig ny kunskap är internet och framför allt sociala medier. Jag har lärt mig ofantligt mycket med hjälp av min närvaro i sociala medier, och kommer förmodligen att lära mig grymt mycket mer för var dag som går. Och det är jag tacksam för. Och det hoppas jag mina kunder också är.


Leif Kajrup	Rickard Hansson	Mattias Östmar	Mattias Tyrberg	Anton Johansson

Etikett: sociala medier (sida 1 av 3)

Handla med dina eller andras närvaro på den sociala webben

Vi måste börja i rätt ände

Kategorier

Som jag arbetar med/på

Creative commons och upphovsrätt

Ta kontroll över ditt varumärke

15 december 2009, 8.30 – 15.00 på Minc i Malmö

Talare

Program

Pris