Reklam2

Tankar, idéer och länkar om reklam och kommunikation

Meny Stäng

Etikett: sociala medier (sida 2 av 3)

Mitt liv utan sociala medier, del 1.

Jag blev lite inspirerad av Mine goes to eleven. » Bullshitdetektorn: Om ungdomar och vuxna. Där skriver Per Robert Öhlin  om sin resa tillbaka till sin ungdoms jag. Detta satte igång min tankeverksamhet lite: hur skulle mitt liv se ut idag om inte sociala medier fanns? Hur har det påverkat mitt liv, både privat och yrkesmässigt?

Det första jag kan konstatera är då att det inte riktigt går att dra en linje mellan mitt privata och yrkesmässiga liv, då det jag använder sociala medier till privat påverkar mitt yrkesverksamma liv och vice versa. Framför allt så använder jag det för personal branding. Hur använder jag det idag då, vad skulle alternativen vara om sociala medier inte fanns? Varför inte börja med just personal branding.

Så varsågoda, här kommer del 1 av min betraktelse.

Personlig marknadsföring

Jag finns idag på LinkedIn, Facebook, Xing mm. Tjänsterna skiljer sig lite åt då Facebook framför allt är min privata sfär där jag finns med mina gamla och nya vänner där vi kan kommentera varandra och dela med oss av iakttagelser och kloka eller mindre kloka ord, och även lite mer meningslösa utbyten i form av alla dessa applikationer som finns. Jag använder Facebook för att visa för mina vänner att jag finns, vad jag gör för tillfället och att jag gärna vill veta vad mina vänner sysslar med. En social aktivitet på distans. Jag förväntar mig inte att få ut något mer av min Facebook närvaro än att vårda mina kontakter och eventuellt få fler vänner som delar mina värderingar efter hand.

På LinkedIn och även Xing (som jag inte använder pga av att LinkedIn är så mycket bättre och mer använd) är mer en yrkesmässig kanal för att skapa kontaktytor i mitt arbete. På senare tid har även LinkedIn blivit en viktig kanal före rekrytering och head hunting. Här ligger mitt CV och här knyter jag viktiga kontakter med de människor som jag vill ha, har haft eller har en arbetsrelaterad relation med. I min bransch är dock den relation oerhört social och personlig så visst finns många av mina kontakter på både Facebook och LinkedIn.

Förutom dessa så finns jag även på tjänster som Plaxo, Google m.m. Plaxo finns jag på för adressbokens skull, och Google är näst intill ett måste.

Grundfilosofin i alla min närvaro för personal branding är att jag delar med mig och finns tillgänglig. Min erfarenhet, min kunskap, mina åsikter och uttryck, mina bilder, mina filmer, mina presentationer. Allt finns där för att visa vem jag är och vad jag kan, vet och vill. Det här är det som de flesta i min omgivning som inte är lika frälsta på sociala medier som jag inte kan förstå: hur vågar man dela med sig och blotta sig så mycket? Och där ligger skillnaden, jag ser det inte som att jag blottar mig, och att det skulle vara något negativt. Tvärtom, jag ser det som att jag förkortar introduktionen till nya kontakter och skippar dösnacket. Exempel: Jag har massor av vänner på Facebook, LinkedIn osv som jag aldrig träffat i riktiga livet men där vi delar värderingar. Ibland händer det i alla fall att man träffas på riktigt på te.x semiarium, föreläsningar eller andra event, och då kan vi (så uppfattar jag det som i alla fall) direkt inleda diskussioner då det faktiskt känns som att vi redan känner varandra. Framför allt har vi en ganska klar bild på var vi har varandra.

Hur skulle det gå till i ett liv utan sociala medier?

I ett liv utan sociala medier hade jag varit beroende av att andra pratar om mig utan att jag har en chans att påverka. Där kan inte jag bestämma vad jag vill dela med mig i form av kunskap, erfarenhet, kompetens, åsikter mm utan är fullkomligt i händerna på mina kontakters egna uppfattning om mig och att de av egen fri vilja sprider bilden av mig vidare. Och handen på hjärtat, hur ofta gör vi det?

Nästa del kommer att handla om kompetensutveckling.

Reblog this post [with Zemanta]

Social medier – i konversationen?

Det är mycket skriverier och snack om sociala medier, och om att det är det ”nya” som gäller. Men det är viktigt att förstå att ”sociala medier”, om vi nu ska kalla det för det, inte ska ses som en frälsare för allt och envar. Och framför allt bör man inse att det handlar inte bara om en trend påhittad av PR-killarna utan att det är en del av vår blivande vardag, oavsett om vi vill eller inte.

Och det absolut viktigaste: det handlar inte om teknik!

Nu ska jag istället berätta om vad det egentligen handlar om:

Sociala medier är en benämning vi valt att använda för att spegla en samhällsförändring. En förändring i samhället där vi tar för givet att vi kan och vill prata med varandra om allt möjligt. Där vi kan ha flera konversationer igång samtidigt med flera människor samtidigt, och där det inte är konstigt att man pratar om personliga och privata saker. Där vi inte gör någon skillnad på vårt yrkes-jag och vårt privata jag utan där vi alltid är bara jag. Ett samhälle där vi konsumerar och producerar i realtid, och förväntar att kommunikation ska vara i realtid oavsett kanal och där mobilen är vårt nav.

Glöm Twitter, Facebook, och alla andra tjänster ett kort ögonblick och fokusera på vad det är du gör på Twitter, Facebook mm. Du konverserar och småpratar, kommenterar lite, delar med dig av din egna bilder, länkar, tankar, filmer osv. Men måste du göra det på Twitter, Facebook eller kan du göra det någon annan stans?

Om 1-3 år kommer det att vara helt andra internetbaserade tjänster vi använder, fast kanske på ett helt annat sätt och i en helt annan form. Det kommer att spegla den förändring som samhället går igenom just nu. Då kommer vi att skratta åt Twitter och undra vad vi egentligen gjorde där.

Det finns 2 st företag som jag tycker förstår och kan förutse detta.

Apple (ja, jag är ett Apple fan och en stor beundrare av Steve Jobs, men ändå: Vad Apple gjort och vad de gör är att de min sina produkter sätter standarden på vad som gäller och skapar ett behov vi fört inte trodde vi hade för att sedan fylla det, med produkter som t.ex. iPod och givetvis iPhone. Produkter som alla konkurrenter önskade att de var först med.

Google. Säg vad man vill om denna gigant men de vet vad de håller på med. Om du inte tror mig ska ni titta på presentationen av Google Wave. En produkt som jag tror kommer att vara produkten med stort P för alla som vill kommunicera på internet oavsett hur, var och när. Jag skulle vilja vara där nu.

Men hur man än vrider och vänder och hittar företag som kan och vill så är det tillbaka till en sak som det hela handlar om:

Konversationen

och vill ni veta vad? Den har alltid funnits där, bara det att nu har vi en enorm möjlighet att förvalta och förädla den på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt. Jag vill hemskt gärna vara med i just den konversationen, vill ni?

Reblog this post [with Zemanta]

Är det verkligen sant?

Bild saturn ♄ via Flickr

CC Bild: saturn ♄ via Flickr

Läste ett bra tänkvärt inlägg av Micco Grönholm om försäljningens paradox, som sedan utvecklades vidare till köparens paradox. Detta fick igång min tankeverksamhet lite och kittlade till om något som jag velat skriva om länge men inte riktigt fått till. Jag tolkar slutpoängen i Micco’s två inlägg till att det till syvende och sist handlar om att skapa förtroende. Ett förtroende för en säljare, doktor, produkt,varumärke eller företag. Det spelar inte så mycket roll till vad, mer än att produkten eller tjänsten du köper ofta är en generisk sådan så att det då måste laddas med något mer, t.ex förtroende för säljaren som säljer produkten till mig, eller förtroende för varumärket för att det ger mig en bild av att stå för något som jag kan identifiera med mig osv.

Så långt inget konstigt, egentligen ganska grundläggande inom reklam och marknadsföring. Men det är här tricket kommer in: hur skapar man detta förtroende? Och där är det en enorm skillnad mellan traditionell reklam och det jag kallar reklam 2.0. Nu pratar vi nämligen om vad som är sant. Visst, allt som sägs i reklam måste vara sant, men vems sanning är det? Det är det som är det intressanta och som många gånger gör skillnaden.

Traditionellt sätt så brukar reklam berätta sanningen för oss konsumenter, med så kallade köpargument och USP’s osv. Men det är påstådda sanningar. Dvs en sanning som någon annan (oftast företaget bakom produkten) förmedlar till dig att så är det. Som konsument innebär det att jag mer eller mindre får lita på denna sanning (för man får ju inte ljuga i reklam), men det ger inget större förtroende. I varje fall inte förrän jag själv testat och ser att sanningen verkligen är sann (om det nu går att testa). Jag får då en bekräftelse på att jag valt rätt.

Den andra sidan av myntet är s.k. upplevd sanning. Efter att du har fått din bekräftelse på att den produkt du köpt var sann så har du nu en upplevd sanning. Nästa gång du köper en produkt är sannolikheten förmodligen betydligt högre att du köper produkten med en upplevd sanning än en annan produkt med en påstådd sanning. Du har fått ett förtroende för denna produkt för du vet vad du får.

Utmaningen vi står för är hur kan vi gå direkt på den upplevda sanningen och hur kan vi använda den i reklamen då det skapar större förtroende och engagemang? Och det är egentligen inte särskilt svårt: använd sociala medier. För även om det kanske inte är en upplevd sanning för dig när kompisarna på Facebook, Twitter eller Jaiku pratar om en produkt så ökar förtroendet på produktens påstådda sanning då personer i din närhet har upplevda sanningar.

Och vem litar du mest på? Företagets påstådda sanning eller dina vänners upplevda sanning?

Reblog this post [with Zemanta]

Hjälp, jag är Twitter-skadad!

Logo of Twitter
Creative Commons License photo credit: topgold

Just nu verkar det hetaste inom sociala medie världen vara Twitter. Alla prata om det, alla tykcr något om det. Antingen twittrar man eller så tar man avstånd. Jag finns på Twitter, men, jag är inte särskilt aktiv. Har jag något att säga så gör jag det, men då ska vara något som är intressant eller som svar på någon annans twittrande. Men det som hänt med allt twittrande är att det helt och hållet tagit fokus ifrån vad sociala medier egentligen handlar om, och det är definitivt inte Twitter. Twitter råkar vara en tjänst som just nu är populär och där det pågår mycket konversationer. För det är det som sociala medier handlar om: konversationen, och var den sker någonstans spelar inte så mycket roll. Facebook, Twitter, Bloggy, Jaiku, LinkedIn, osv är bara några av alla de mötesplatser/rum där vi träffas och pratar med varandra.

En helt annan sak som jag märker händer med mitt eget beteende efter allt för mycket twittrande, är att jag blir rastlös. Framför allt när det kommer till e-post. Jag svarar på mina mail med en gång precis som jag gör i Twitter. Och får jag inget svar på mitt mail direkt så tvekar jag på att det kommit fram, för då hade jag väl fått någon respons, eller?

Reblog this post [with Zemanta]

Sociala medier – det här är bara början

Jump on the social media bandwagon by Matt Hamm

Jump on the social media bandwagon by Matt Hamm

Sociala medier är ännu bara i sin linda och den fulla effekten kommer vi inte att se förrän om ett par år. Det är inte ens säkert att det kommer att vara Twitter och/eller FaceBook som kommer att vara de verktyg som gäller. Jag märker tydligt i de besök jag har hos företaga och när jag pratar bland företagara i min närhet att sociala medier ligger fortfarande lågt bort från verkligheten, och väldigt ofta vet man inte överhuvudtaget vad sociala medier är eller hur det påverkar företagets verksamhet. Per Torberger har skrivit en alldeles utmäkrt artikel om hur man marknadsför via sociala medier.
Kontaktmannen har också skrivit om hur långt ifrån vi är att fatta vad sociala medier är ännu. Vi är ett fåtal som än så länge som försöker förstå, tolka och bilda andra i denna samhällsförändring som vi bara sett början på.

Ryktet går att Apple är nära att köpa Twitter. Om det är sant, vilket en del är tveksamma till, kan vi kanske se Apple sätta standarden för hur mobil on-line konversation i realtid ska se ut. För Apple är duktiga innovatörer som gjort det tidigare med bl.a hur man lyssnar på musik (med iPod) och hur man blir mobil och ständigt uppkopplad (med iPhone).

Vad det egentligen handlar om är ju ett förändrat beteende i hur vi konsumerar reklam och kommunikation. Innan generationsväxlingen är klar bland beslutsfattarna, där den gamla generationen som inte väljer att assimilera sig till den nya världen, lämnar över till den nya generation som är födda in i en verklighet där man inte vet hur ett 14/4 modem låter utan alltid haft tillgång till bredband. Innan dess kommer vi inte förstå vad som egentligen håller på att hända, mer en en sak: det kommer att vara mobilt.

Reblog this post [with Zemanta]

Reklam 2.0 och sociala medier

Är Reklam 2.0 samma sak som sociala medier, eller vad är det för skillnad? Är det bara 2 olika benämningar på samma fenomen?

Absolut inte! Nu kommer jag att använda 2 st benämningar om jag egentligen inte tycker om men som jag själv valt att använda i brist på annat och/eller bättre.

Reklam 2.0 är inte samma sak som sociala medier.

Det går inte ens att jämföra, men har ändå många beröringspunkter. För att göra det kort: Reklam 2.0 är ett förhållningssätt till reklam och marknadsföring medan sociala medier är flera kanaler och tjänster som används inom reklam 2.0. Blev det tydligare?

Ok, vi backar bandet lite: först måste vi definiera vad reklam är?

Reklam är skapande och spridande av information som har till syfte att lysa upp och skapa uppmärksamhet runt idéer, varor och tjänster, samt påverka och ändra människors åsikter, värderingar eller handlingar, i första hand konsumtionsbeteende. Oftast är avsändaren ett företag, och mottagaren en konsument. Konsumenten kan vara en enskild person eller ett annat företag.

Avsikten med reklam är ofta att marknadsföra ett företags produkter eller tjänster med slutmålet att öka försäljningen av dessa, och därmed öka företagets inkomster.

Reklamen är nära besläktad med propaganda och i vissa länder använder man det sistnämnda som beteckning för båda.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Reklam

Den traditionella definitionen av reklam är oftast en 1-vägs kommunikation och bygger sällan eller aldrig på interaktion med slutkonsumenten. I och för sig är en stor del  reklam också av varumärkes vård eller image-relaterad och där det handlar om att skapa ett medvetande och erinran om ett varumärke hos konsumenten. Typiska ”traditionella” kanaler är oftast annonsering (dagspress/fackpress), TV, Radio, DM/DR med mera, dvs köpt medieutrymme. Oftast brukar man också slänga in lite internet på ett hörn (och då menar man oftast annonsering på internet i form av banners eller kanske även kampanjsidor på nätet, s.k. mikrosajter). Enligt IRM investerades det nästan 65 miljarder kronor i marknadskommunikation 2008.

Stora reklamkakan 2008

Stora reklamkakan 2008

Stora reklamkakan 2008

Men detta är inte hela bilden av reklam. Vad diagrammet ovan visar är att 18,9% (12 264 Mkr) av den total investeringen är produktionskostnader och de resterande 81,1 % är mediainvesteringar (32 403 Mkr) och övriga investeringar* (29 094 Mkr). Här saknas en dimension och det är ROI och ROE. Att investera 2 miljoner i dagspress kan aldrig jämföras med 2 miljoner i internet. Och att samla internet i en post är som att slå ihop dagspress, gratisdistribuerade tidningar, Tidskrifter, Bilagor, Kataloger och Direktreklam i en post och kalla det för print.  Vad detta diagram visar är enbart mediainköp och till viss del fördelningen där emellan.

Men det investeras massor i idéer och s.k. icke köpt media också. Och det är här Reklam 2.0 och sociala medier kommer in.

*övriga investeringar = Butikspromotion, Event, Mässor, Presentreklam och spronsring

Reklam 2.0 vänder på steken

Med reklam 2.0 har förflyttas makten över varumärket från företaget (och/eller reklambyrån) till konsumenten.

Reklam 2.0 är ett nytt begrepp inom digital marknadsföring. Reklam 2.0 är tänkt att förklara förändringarna inom marknadsföringsbranchen i och med Internet och sociala mediers intåg. Begreppet Reklam 2.0 lånar versionsmetaforen från uttrycket Web 2.0 för att skildra förändringen inom reklambranschen, där alltmer av marknadsföringen görs på Internet eftersom traditionella medier tappar både tittare och läsare, men också relevans.

Under det senaste året har begreppet Reklam 2.0 dykt upp som ett nytt Buzzword inom den digitala marknadsföringen. Uttrycket Reklam 2.0 verkar dyka upp första gången under 2006, både i Sverige och USA.…

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Reklam_2.0

M.a.o. reklam 2.0 är användargenererad reklam. Mottagaren av reklamen är aktiv och engagerad. Konsumenterna blir till viss del producenter genom kanaler som YouTube, FaceBook mm och dikterar vilkoren för reklamen. Konsumeneterna blir mer kritiska och väljer mycket hårdare vad man låter sig bli påverkad av. Detta ställer betydlig högre krav på att reklamen blir trovärdig och personlig.

Sociala medier är ett hjälpmedel för att reklam 2.0 ska lyckas.

Det finns flera stora utmaningar med reklam 2.0, där en är att nå ut i det inferno av information och kommunkationsbrus som råder idag. Och att nå rätt personer vid rätt tillfälle. För det är något som är oerhört viktigt: Reklam 2.0 sker i realtid. Det är inte en annons i söndagens tidning, eller 15 sek i TV4 lördag kväll kl. 20. Det är här och nu, genom sociala medier: Ett meddelande på Twitter, en fråga på jaiku, en ögonblicksbild på Flickr, en kommentar på FaceBook, en händelse fångad på film med Bambuser. Det sker nu och det sker mellan individer. Och vi har än så länge bara sett början. För att den stora massan som konsumerar och bestämmer om vår reklam idag är 80- och 90 talister. De som är födda med att ständigt vara uppkopplad med flera enheter samtidigt och delta i flera konversationer på samma gång. Reklam 2.0 är allstå konversationen mellan individer och sociala medier är verktygen/hjälpmedlet för att lyckas. Vi har bara ett val:

delta i konversationen eller stå utanför i kylan och försök läsa på läpparna…

Reblog this post [with Zemanta]

Reklam 2.0 är inte Flash

Denna artikel har legat och grott ett tag, och kom till i och med jag såg inbjudan till detta eventet. De har fullständigt missat vad det handlar om.

Det är är 2009 och fler av oss digitala imigranter  (jag ser mig själv som en sådan) lever ett liv med ständig uppkoppling och mer mobilt än tidigare se mitt tidigare inlägg här. Varför envisas ändå företag med att göra flashbaserade webbplatser?

Innehåll är det vi är ute efter – inte ytan. Och snart kommer det inte att spela någon roll då vi kommer att suga till oss innehåll i våra egna miljöer med RSS’er, API’er och mashups.

Men om man måste ha en flashsida, se då till att du har en ”vanlig” variant för alla oss iPhone-användare  eller ännu bättre, ta budgeten du tänkte lägga på flashutvecklingen och lägg det på integrering med sociala plattformar och närvaro och en iPhone variant.

Och framför allt, ett seminarium som handlar om framtidens kanaler begår tjänstefel när man gör inbjudan helt i flash. Vad tänkte man på då?

Reblog this post [with Zemanta]

Jag vägrar ge mig!

Häromdagen blev det officiellt: Niclas Strandh a.k.a deeped lämnar reklambyrån som han varit delägare i och startar en ny verksamheten. Inom digital PR. Det känns som om detta är ett tecken: Reklambyråerna har svårt att hänga med på vad som händer inom sociala medier, och framför allt så har man stora problem med trovärdigheten.

Många byråer har inte insett att vi som konsumenter har ett förändrat beteende och rör och verkar i andra kanaler idag som inte var tillgänglig för bara något år sedan. Bara en sådan sak som att Twitter ökat med 1382 procent på 1 år borde vara ett bevis på att kunderna lyssnar i andra kanaler. FaceBook har idag 175 miljoner aktiva användare, varav 70% är utanför USA, enligt deras egen statistik. Just nu ser det ut som om PR-byråer och entreprenörer och visionärer som Niclas Strandh är de som fattat galoppen och som just nu har mycket att göra, för företagen är intresserade och vill veta mer, och vill ha en dialog med sina kunder.

Jag jobbar med reklam, och jag vill också ha en dialog med mina kunder. Mina kunder är min största insiprationskälla och framför allt de som sporrar mig att alltid försöka ligga i framkant och veta lite mer än dem om vad som r bäst för dem. Alltså måste jag veta hur sociala mediera fungerar, hur det påverkar mina kunders verksamheter och hur de kan vara aktiva och vara med och lyssna, konversera och vara delaktiga i konversationen. Allt detta måste jag veta, och detta måste jag presentera för mina kunder, för det är det som en reklambyrå ska göra: ge kunden de bästa tänkbara förutsättningarna för att nå ut med sitt budskap och skapa affärer.

Eller har jag fel?

Reblog this post [with Zemanta]

2009 – ett bra år?

Då är man igång lite smått med det nya året. Det första som händer är att man läser i Resumé om att WPP har satt upp en krisplan och Var tionde får gå från Ogilvy i USA. När man läser vidare förstår man varför – och jag är inte förvånad.

De stora jättarnas tid är förbi

Det är i och för sig min privata åsikt, men med en verklighet som rör sig betydligt snabbare än vad de stora jättarna hinner uppfatta så kommer 2009 att tillhöra de små, flexibla konsulterna som jobbar med virtuella nätverk och noder. Det kommer förmodligen att utkristalliseras under detta år då lägkonjukturen kommer att sätta sina spår på riktigt.

Låt oss se om jag får rätt.

Under tiden kan det kanske vara på sin plats att kolla igenom en lysande checklista angående kompetens och erfarenhet av Sociala Medier som jag hittade hos JMW Kommunikation: Kan konsulten sociala medier

Reklajm 2008 – snart är det dags!

reklajmlogoDet känns nu att det börjar närma sig. Och extra kul är att det fortfarande dimper in anmälningar till den 18/12. Som det ser ut nu så är det också ganska stor spridning på besökarnas branschtillhörighet och eventuella erfarenheter från social medier. Jag vet vissa som kommer att vara där som har använt t.e.x Jaiku ett bra tag, medan andras enda erfarenheter är sporadisk läsning av bloggar. Ska verkligen bli kul att köra igång detta och hoppas verkligen att vi kan göra det till ett återkommande event och kanske till och med utanför Malmö. Vi får se…

[tags]reklajm, sociala medier, Jaiku[/tags]

Reblog this post [with Zemanta]

© 2019 Reklam2. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.