Deprecated: Using ${var} in strings is deprecated, use {$var} instead in /home/kajrupse/reklam2.se/wp-content/plugins/gravityforms/includes/fields/class-gf-field-list.php on line 177

Deprecated: Using ${var} in strings is deprecated, use {$var} instead in /home/kajrupse/reklam2.se/wp-content/plugins/gravityforms/includes/fields/class-gf-field-repeater.php on line 584

Deprecated: Creation of dynamic property YARPP::$is_custom_template is deprecated in /home/kajrupse/reklam2.se/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/classes/YARPP_Core.php on line 56

Deprecated: Creation of dynamic property YARPP::$db_options is deprecated in /home/kajrupse/reklam2.se/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/classes/YARPP_Core.php on line 69
Kategori: Reklam - Reklam2

Tankar, idéer och länkar om reklam och kommunikation

Kategori: Reklam (sida 1 av 7)

ICA gör ”Good Business” med nya Hälsorabattappen

ICA lanserar sin nya Hälsorabattapp som i korthet går ut på att med hjälp av appen samla ihop rabatt beroende på hur mycket du rör dig. Ju mer du rör dig, ju mer får du i rabatt när du handlar på ICA. Fullständigt lysande! Jag gillar ICA och hur de arbetar med sin marknadsföring. T.ex så har ju deras reklamfilmer nu rullat framgångsrikt med samma koncept i 13 år. Och de blir bara bättre och bättre. Här är förresten filmen om just hälsorabattappen.

Varför gör då ICA det här? Min gissning är att ICA har fattat galoppen om s.k. ”Goodvertising”, dvs marknadsföring som också ger nytta och gott till det stora hela, i detta fallet svenskarnas hälsa. Just nu är hälsa den senaste stora trenden, med hälsobandet som årets julklapp 2014 och Apples lansering av Apple Watch som bara några exempel. Det anordnas hackathons i ämnet också, t.ex. så kommer Healthy Habits gå av stapeln å Minc i Malmö i Maj där första pris är startkapital på 50 000 kr samt medverkan i en 3 månader accelerator process arrangerad av Startup Studio Malmö.

Givetvis har jag laddat ner appen och nu ska vi se hur mycket rabatt jag kan skrapa ihop.

Detta är ett hälsosamt inlägg i #Blogg100

Vad skapar ett oemotståndligt varumärke?

tns-needscope-banner

Vad är det som gör ditt varumärke framgångsrikt? Och så framgångsrikt att kunderna inte kan välja bort dig? Enligt TNS Sifo och The Core Company så är det 8 drivkrafter som alla måste uppfyllas för att du ska kunna bli ett oemotståndligt varumärke.

Jag var i morse på ett frukostseminarium med titeln ”Åtta drivkrafter som skapar oemotståndliga varumärken” arrangerad av TNS Sifo och The Core Company. Det var den första i en seminarieserie kallad ”Building Irresistible Brands” där de efterföljande kommer att belysa de 8 drivkrafterna en efter en. Åtminstone är det så jag tolkade det. Hur som helst, så fick vi den här morgonen lyssna på Mats Persson från The Core Company och Helena Wilson från TNS Sifo och ansvarig för NeedScope på den svenska marknaden. Vi fick en introduktion till de 8 drivkrafterna som alla var för sig är väldigt spännande och fick även exempel på företag som enligt dem var duktiga inom respektive drivkraft.

Bakgrunden till den här seminarieserien är en rapport som gavs ut tidigare i år med just titeln ”Building Irresistible Brands” av TNS Global. Det är en väldigt intressant undersökning och om du på något sätt arbetar med varumärke så bör du definitivt läsa rapporten. NeedScope, som är det verktyg som använts till rapporten har kommit fram till följande 8 drivkrafter (eller App’ar som de själva kallar det):

  • App 1: Know-how
    Is your brand a credible expert in its category?
  • App 2: Momentum
    Is your brand constantly evolving?
  • App 3: Differentiation
    Do you have the courage to stand for something?
  • App 4: Emotion
    Do you know what your emotive meaning is?
  • App 5: Symbolism
    Do you have your own emotive language?
  • App 6: Nexus
    How well connected are the elements of your brand?
  • App 7: Alignment
    Is your brand consistent across touchpoints?
  • App 8: Unity
    Is your brand like a well unified family?

Källa: TNS Global

Viktigt att komma ihåg är att allt du gör, måste fortfarande vara relevant för just din kunds behov. Du kommer inte att bli ett oemotståndligt varumärke någonsin utanför din egen kundkrets och deras behov. Har jag inget behov av blöjor så är inte Pamper’s ett oemotståndligt varumärke. Detta gör ju att hela den här resan med de 8 ”App’arna” blir fullständigt värdelösa och betydelselösa om du inte har en klar och tydlig analys av dina kunder. Och då pratar vi inte om demografi, för den är nästan helt ointressant utan om psykografi och beteende. I TNS och NeedScope så ryms det i App 3, Differentiation. Men jag tolkar den drivkraften enligt det svenska ordet ”differentiering” dvs, det som gör att du inte är en i mängden, som skiljer dig från konkurrenterna. För mig handlar det om det värde som ges varumärket som de andra inte har. Om det är funktionellt, socialt eller emotionellt spelar ingen som helst roll (enligt NeedScope, App 6: Nexus), men det måste finnas något som gör mitt varumärke unikt. Vilket leder mig till att någonstans måste du börja med att kartlägga kunden, innan du kan svara på frågorna. Det finns ett otal metoder och verktyg att kartlägga målgrupper och NeedScope använder en metod för att kartlägga arketyper baserat på ”Extrovert” kontra ”Introvert” samt ”Vi” kontra ”Jag”. Som många andra verktyg baseras även detta på Jung’s personlighetskompass.

Jung’s personlighetskompass. Källa: wikimedia.org

Jag menar att kartläggning av målgruppen och deras personlighetstyper måste göras innan du kan skapa och bygga ditt varumärke. Och allt för ofta är vi för inkluderande i vår analys och har svårt för att fokusera på en liten grupp hellre än att försöka tillgodose alla tänkbara kunders behov.

Ett oemotståndligt varumärke för vem?

På frukostseminariet tog man upp som ett exempel på ett av de varumärken som enligt TNS och NeedScope är ett oemotståndligt varumärke i form av bilmärket Mini. Detta baserat på en undersökning på den svenska marknaden. Då börjar jag genast fundera på vad är det som gör ett varumärke oemotståndligt för mig? För om jag ska vara ärlig så är Mini INTE det. Jag kan utan som helst problem välja bort Mini över listan på bilmärken som jag skulle överväga att köpa. För jag tillhör inte den personlighetstypen som skulle köpa en sådan bil. Inte över huvudtaget. Jag är mer en Tesla-typ om jag ska vara ärlig. Men inte ens Tesla är oemotståndlig eftersom den i nuläget är allt för dyr.

Det får mig att fundera på om alla varumärken faktiskt är oemotståndliga. Fast mer eller mindre beroende på vilken personlighet jag är. Lite som ”den långa svansen”, där det finns ett erbjudande för alla. Även om det bara är en person. För egen personlig del, så har jag ett antal varumärken som för mig är oemotståndliga. Och då menar jag oemotståndliga i den grad att om varumärken inte finns i den butik/plats jag är när jag vill köpa, så lämnar jag och letar upp en plats där varumärket faktiskt finns representerat. Dessa, mina i alla fall två oemotståndliga varumärken som jag kan komma på i skrivande stund är:

Apple

Jag skulle aldrig få för mig att välja bort en Apple produkt till förmån över ett konkurrerande varumärke. Då låter jag hellre bli. Apple är ett för mig mycket känslofyllt varumärke. Jag vet att deras produkter inte alltid är bäst, även om jag ofta inbillar mig det. Men varumärket är ändå så pass starkt att jag i många fall till och med kan köpa en produkt jag egentligen inte behöver, enbart för att det är en Apple produkt.

Zoegas

Finns bara en anledning till att Zoegas är ett oemotståndligt varumärke för mig. Gammal vana. När det kommer till kaffe, så har jag i princip sedan jag började dricka kaffet alltid druckit Zoegas Skånerost. Och kommer förmodligen att fortsätta med det tills dess att Zoegas inte längre skulle finnas kvar. Även om Gevalia har varit oerhört mycket duktigare i sin marknadsföring än vad Zoegas varit.

Dessa varumärken kan få mig att lämna en butik som inte har dem för att leta upp en annan som har. Det är ett oemotståndligt varumärke för mig. Vilka är dina oemotståndliga varumärken?

Vad kan man begära av en reklamköpare?

Certifiering

Vem är det egentligen som bär ansvar för om en marknadsföringsåtgärd flippar eller floppar? Vi är väldigt snabba på att hylla de kreativa reklambyråerna för framgångsrika kampanjer med hjälp av guldägg eller guldlejon. Men är det verkligen reklambyråns förtjänst? Hur stor del av ansvaret och förtjänsten ligger hos beställaren/kunden? Jag skulle vilja påstå att den som köper, bär också det fulla ansvaret. Både när det flippar och framför all när det floppar. Ja, visst underlättar det att den byrå man anlitar är dokumenterat duktiga, men det spelar absolut ingen roll om köparen inte tillåter dem att vara duktiga. Alltför ofta ser tyvärr samarbetena mellan reklamköpare och reklambyrå helt annorlunda ut. Oftast lämnas ansvaret över på byrån, i alla fall i de fall det floppar. Det har till och med diskuterats om att reklam- och kommunikationsbyråer skulle ha någon typ av kvalitetsstämpel. Resumé provade för något år sedan med att certifiera Resumés stjärnor och Komm (Sveriges Kommunikationsbyråer) har sina ARU certifieringar. Visst det kan väl vara bra, i det fall man behöver hjälp med att välja en ny byrå och inte vet vad man ska gå på. Men allvarligt talat. Borde vi inte ännu hellre införa en kvalitetsstämpel på reklamköparna istället? Resumé  utser varje år Årets Bästa Marknadschef genom att de tillsammans med undersökningsföretagen Nepa och Xtreme Nordic mäter hur ett 100-tal varumärken utvecklats under året. Men det är få som har möjlighet att arbeta med dessa 100 varumärken.

Jag har erfarenhet av både duktiga reklamköpare och riktigt usla reklamköpare. Och här tänkte jag lista några av de karaktärsdrag och egenskaper som utmärker dem.

En duktig reklamköpare…

  • litar på sin reklambyrå
  • förstår konsekvenserna av aktiviteterna
  • värdesätter den erfarenhet och kompetens som byrån visar
  • har mod att testa
  • vågar kliva ut utanför sin comfort zone
  • betalar för värdet av aktiviteten snarare än produktionstiden
  • vågar ifrågasätta och utmana reklambyråns idéer och lösningar
  • är konsekvent lojal mot sitt eget varumärke och sätter alltid varumärket i första rummet
  • kanske inte alltid gillar personerna på byrån, men gillar vad de åstadkommer
  • ser till företagets bästa i alla lägen
  • förstår när det är dags att bromsa och när det är dags att gasa
  • har passion för sitt arbete

 

En dålig reklamköpare…

  • kan alltid bäst själv
  • litar inte på den byrå man samarbetar med
  • ser sin byrå som leverantör och inte som samarbetspartner
  • ser reklam som en kostnad och inte som en investering
  • baserar sina beslut enbart på sina egna tidigare erfarenheter
  • vågar inte ifrågasätta
  • kan inte förklara eller inser inte vad de egentligen behöver
  • har ingen påverkan på företagets verksamhet, dvs sitter inte i styrelsen eller ledningen
  • gör bara sitt jobb
  • byter byrå ofta därför att de inte är nöjda med vad de presterar

 

Det här är bara några av de egenskaper jag kan se, vad tycker du utmärker en bra respektive dålig reklamköpare?

Detta är ett krävande inlägg i #blogg100

Hur man skapar en framgångsrik reklamkampanj?

Tack vare Transfer Syd har jag varit och föreläst för gymnasieelever på Polhemskolan i Lund om hur man skapar en framgångsrik reklamkampanj? Som vi alla förstår så finns det ju inget generellt recept som funkar, och om jag verkligen visste det, så hade jag förmodligen levt ett helt annat liv idag. Men jag försökte i alla fall utifrån min erfarenhet förmedla vad jag tycker är viktiga ingredienser att tänka på när man skapar en reklamkampanj. Jag använde i det här fallet ett riktigt case som jag använt ett antal gånger tidigare, nämligen den kampanj som jag var med och skapade för Dogman 2010. En kampanj som faktiskt har återanvänts fler gånger, och som det finns planer på att köra vid ytterligare tillfällen.

minfavorit2011

Vinnarna i Dogmans Min Favorit kampanj 2011 med påsktema.

Den viktigaste lärdomen som jag gav eleverna är att vara noga med förarbetet. Starten och målet är det viktigaste. Där i mellan är det bara en resa.

Starten

Se till att veta allt som är värt att veta om din kund, din kunds kunder och din kunds konkurrenter. Vad har de gjort bra? Vad har de gjort dåligt? I dag har möjlighet att få tillgång till en oerhörd mängd data om vi bara vill. Problemet är att använda datan på rätt sätt. Till exempel data om målgruppen. Det är inga problem att få fram den demografiska datan så som ålder, kön, ålder osv, men den data som är riktigt värdefull är den psykografiska datan och datan om deras beteende, t.ex. vad de gillar, vilka värderingar de har, vilken livsstil de har och hur deras köpprocess ser ut, när tar de sina beslut osv. All den här datan finns, det gäller bara att använda den och tolka den rätt.

Målet

Glöm inte att sätta realistiska mål med kampanjen. För det första, vad är det som ska uppnås, är det varumärkeserinran eller är det ökad försäljning eller något helt annat? Och vilka siffra sätter vi på det som är relevant? 20% högre erinran? Ökad försäljning med 20%? Sätt en siffra, hellre lågt än inte alls så har du något att förhålla dig till. Och ha en plan på vad händer sedan? När kampanjen är avslutad, vad gör du med det du åstadkommit under kampanjtiden? All den data du samlat in under tiden, vad ska du använda den till?

Ser man till att man har koll på starten och målet så blir resan så mycket lättare och enklare.

Nu var det gymnasieelever där de läste samhällsvetenskap med inriktning på media som föreläste på så då får man även anpassa föreläsning efter det, vilket inte alltid är så lätt. Men som alltid när jag föreläser för gymnasieelever så var det mycket givande och väldigt roligt då var oerhört engagerade och nyfikna och ställde mycket frågor. Frågor som var riktigt, riktigt bra och som det blev många och kreativa diskussioner kring.

Vill du se presentationen så ligger den nu också uppladdad på Slideshare och är tillgänglig här:

Detta är ett inlägg i #blogg100 utmaningen av Leif Kajrup.

Se upp för ruttna äpplen i korgen

iStock_000007178697Medium

Ingen har väl missat debatten om Länsförsäkringars annonskampanj. Eller, för att vara korrekt, Länsförsäkringar Uppsalas annonskampanj. Som tyvärr har fått hela Länsförsäkringar att framstå som en sexistisk och kvinnoförnedrande organisation. Det spelar ingen roll om kampanjen nu är borttagen och att Länsförsäkringar Uppsala på sin facebooksida ber om ursäkt. Det ruttna äpplet har redan smittat de andra äpplena.

Problemen i problemen

Det stora problemet för varumärket Länsförsäkringar ligger här i att Länsförsäkringar är 23 stycken enskilda bolag som samverkar genom ett gemensamt varumärke i form av Länsförsäkringar AB. All kundkontakt och därför också alla kommunikation riktat mot de samma ansvarar respektive bolag för. Så i det här fallet har alltså Länsförsäkringar Uppsala ansvaret för den kommunikation som sker mot kund i deras upptagningsområde. De har alltså tagit fram ett koncept tillsammans med sin byrå (i detta fallet NPP Reklambyrå). Klantigt gjort av reklambyrån, men även av ansvarig på Länsförsäkringar Uppsala som godkänt och köpt kampanjen. Det vi skulle kunna kalla ”en olycklig kombination”. Det är inte bara LF Uppsala som nu hamnar i blåsväder utan kommentarer och reaktioner haglar in till alla 23 bolag. För detta är det stora problemet. Den vanliga konsumenten ser det inte som 23 enskilt agerande bolag utan det är ett och samma. För konsumenten är Länsförsäkringar alltid Länsförsäkringar oavsett om de finns i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Skåne eller någon annanstans. Varumärket och avsändaren är alltid Länsförsäkringar, och då måste man vårda det extra noga, för om någon gång så äger du verkligen inte ditt eget varumärke.

Hur påverkar detta de andra 22 bolagen inom Länsförsäkringar? Ja, Länsförsäkringar själva påstår att det inte påverkar nämnvärt men jag är av en annan uppfattning. Varumärket Länsförsäkringar som varumärke har blivit påverkat, nu får de lokala bolagen arbeta hårdare för arbeta upp sitt förtroende igen. Ett förtroende som raserats eller i fall förminskats av ett ruttet äpple. Än så länge så är det bara på Länsförsäkringar Uppsala’s hemsida och facebooksida som en ursäkt är publicerad, så för mig i Skåne får jag inte ta del av ursäkten. Vilket skulle kunna uppfattas som arrogant och bagatelliserande av hela fadäsen. Informationen och ursäkten bör publiceras på alla de lokala bolagens webbplatser, och då även i de lokala bolagens tjänster på sociala medier.

Det finns en positiv sak i det hela dock. Det är att via sociala medier så blev det snabbt uppmärksammat, inte bara för andra konsumenter och media utan även för Länsförsäkringar. Hade aldrig Sophie Winberg Tyrfelt tagit den där bilden som Genusfotografen lagt upp på sin blogg som sedan spridits vidare via Facebook, Twitter och andra sociala medier så hade förmodligen kampanjen fortfarande rullat och gjort ännu mer skada eftersom kritiken inte hade setts av Länsförsäkringar. Kritiken hade varit den samma, tro mig, men Länsförsäkringar hade inte fått ta del av den på samma sätt. Man hade pratat om Länsförsäkringar inte med dem.

Så, om du inte äger ditt varumärke (vilket ingen egentligen gör idag), tänk på hur ägarna reagerar på det du säger, gör och agerar i varumärkets namn.

Detta är ett inlägg i #Blogg100  

Om situationsbaserad kommunikation

Modell för situationsbaserad kommunikationJag har funderat på detta ganska länge. Vad det är som håller på att hända med vårt beteende vad gäller konsumtion av reklam och kommunikation. Vi lever i en värld där mediabruset hela tiden ökar och där företag och organisationer skriker högre och högre för att nå igenom bruset. Men det går ändå inte fram. Varför är det så? Och hur kan vi göra annorlunda? Går det att nå fram?

Läs mitt inlägg om situationsbaserad kommunikation på www.kajrup.se/jag-ska-forandra-och-skapa-relevans/

Att äga och vårda ett varumärke

Jag snubblade över ett youtube klipp med den kloka trendspanaren Göran Adlén. Se klippet här nedan.

Jag tyckte spontant med en gång att, ja, han har ju helt rätt i det han säger utom en sak. Ansvaret för varumärket kan inte läggas på en HR avdelning. Lika lite som det kan läggas på en marknadsavdelning som inte har en plats i företagets ledning eller styrelse, eller på försäljningsavdelningen. Ansvaret för varumärket ligger hos de anställda oavsett vilken position eller roll de har. Okej, så delvis har han rätt, Göran, att HR har ett större ansvar i varumärket än tidigare, men då det handlar det mer om employer branding och att hitta ”rätt” personal.

Det första företagen måste inse är att kontrollen över varumärket inte kan styras av ett strategidokument baserat på interna analyser och workshops. Man måste lyssna på kunderna, leverantörerna och allmänheten. Det är de som formar varumärket. Du som företag har bara rätten att förvalta det. Nästa steg är att inse, precis som Göran, säger att det är individer som konverserar, inte företag. Men att individerna har en roll på företaget.

Jag har varit inne på detta tidigare i ett antal poster och ett av de stora problem är att marknadsföring och kommunikation inte är något som man ser tillräckligt allvarligt på inom företagen. Det resulterar oftast i att antingen så hamnar ansvaret hos någon som tycker det är kul med kommunikation men inte har det som huvudsyssla eller att den som ansvarar inte har en plats i företagets ledning för det anses inte affärskritiskt. Idioti, enligt min mening. Ansvaret måste ligga på någon som förstår att kommunikation påverkar både internt och externt. Det är inget man kan ta lätt på. Framför allt inte nu när kommunikation sker i realtid och när det är så lätt att påverka någon över en kort tid.

Varumärket ägs av kunden, men vårdas av företaget. Så länge det finns rätt människor på rätt position. Det är det som är Reklam 2.0.

Det blåser om ledarna

Det har stormat lite om Ledarnas senaste kampanj Världens bästa CV. För att göra en lång historia kort, så har jag uppfattat som följande:

Reklambyrån (Gyro), och Ledarna har gjort bort sig genom att skriva ut namn på personer utan att fråga om medgivande. Namnen har synts på stortavlor i bl.a. tunnelbanan i Stockholm men också på stortavlor i Malmö och förmodligen i Göteborg. Christian Rudolf har skrivit mer om det, och det har även Nikke Lindqvist som anmält kampanjen till RO.

Efter det har, vad jag förstått, Ledarna bett om ursäkt för det inträffade och alla personer som inte blivit tillfrågade kommer att få en personlig ursäkt.

Resumé och Dagens media skrev om det och efter det har Ledarna bestämt sig att dra tillbaka kampanjen helt och hållet. Inget konstigt i det och egentligen det enda rätta att göra.

Så mycket har gått fel i denna kampanj så man vet inte riktigt var man ska börja, men det som jag spontant tänkte på första gången jag såg affischerna innan spektaklet började var:

Varför kör man en utomhuskampanj med en webbadress som inte fungerar på alla mobila enheter? För det första jag gjorde när jag såg den, var att knappa in adressen (hade varit lättare med en QR kod) på min iPhone och vad händer? Jag får upp en sida som snällt berättar att jag måste ha flash för att få sajten att funka. #FAIL

Nå väl, några dagar senare blir jag påmind (kommer inte ihåg hur) av kampanjen igen och bestämmer mig då för att gå in på kampanjsajten på datorn istället. Nu funkar det. Jag gör det man ska och skapar min film genom att hämta mina uppgifter från Linkedin. Blir inte särskilt imponerad av filmen då det den gör är att ta fragment från min CV och läsa upp det tillsammans med färdiga bilder som inte har med mig att göra. Problemet blir uppenbart när det blandas på svenska och engelska. Nope, det funkar inte på mig. Kul grej, men inte bra. Finns bättre exempel och detta blir bara en blek ripoff av Radiotjänst Tackfilms-kampanj.

Det som slog mig strax efter, var att det jag såg och gjorde på kampanjsajten som var gjord i flash kunde jag gjort precis lika bra i en kampanjsajt byggd i html med css3 och javascript. Och då funkar den även på en iPhone.

Nästa stora förvåning fick jag när jag fick höra hur mycket kampanjen kostat. 8 miljoner kronor! WTF! Snälla, snälla, snälla reklamköpare (och det gäller ALLA inte bara Ledarna), om ni köper en kampanj för 8 miljoner kronor, varför gör ni den då i flash? Jag är fullständigt övertygad att inom den budgeten, som i min öron låter absurbt dyr så finns det utrymme för att utveckla sajten i html. Det är inte dyrare att producera i fungerande miljöer än vad det är att producera i flash.

Jag blir bara ledsen när jag ser och hör om sådana här kampanjer, och framför allt att en reklambyrå får lov att göra så här 2011. FY! Gör om! Gör rätt! 

 

 

Nostalgitripp – bryt upp med den gamla reklamen!

Kollade igenom min egen historia och hittade mitt allra första blogginlägg från september 2007 för denna bloggen, under den perioden då den låg på blogspot. Ett kort inlägg med egentligen bara en film, men åh, vad aktuell den fortfarande är (bry er inte om avsändaren i filmen utan koncentrera er på innehållet.)

[iframe width=”480″ height=”360″ src=”http://www.youtube.com/embed/D3qltEtl7H8″ frameborder=”0″ allowfullscreen]

Probably the worst idea in the world

I Resumé läser jag att Carlsberg byter ut sin slogan – från ”Probably the best beer in the world” till ”That calls for a Carlsberg”. I min mening ett helidiotiskt beslut. Denna nya slogan är bra. Till och med riktigt, riktigt bra. Men det förändrar ingenting. Och här är varför jag tycker så:

Aldrig, aldrig byt ut en fungerande och inarbetad slogan. Om man använder slogan, payoff eller tagline så håll kvar vid den. Använd och respektera den precis som ditt varumärke, då den rätt använd blir en naturlig del av både ditt varumärke och din positionering. Därför är det kritiskt och extremt viktigt att noga överväga användade av slogan över huvud taget. Carlsberg är en av de få (i min mening) som verkligen lyckats med sin slogan ”Probably The best…”.  Den är oerhört starkt förknippad med både varumärket och dess positionering.

Låt aldrig en payoff eller tagline vara en organisatorisk fråga eller en prestigefråga för marknadschefen och reklambyrån. I detta fallet vet jag inte om det är så, men det ligger nära till hands att anta då Carlsberg bytt både marknadschef (i och för sig bara i Sverige vd jag vet) och reklambyrå (för det globala uppdraget). Det får aldrig bli så att en ny marknadschef eller ny reklambyrå måste sätta sin egen stämpel genom den här typen av förändringar. Det finns vissa saker som en marknadschef och reklambyrå alltid ärver och det är varumärket med allt vad det innebär men också med alla dess fel och brister. Utmaningen ligger ju i att förvandla detta till fördelar och möjligheter istället, eller hur.

För att avrunda i lite positivare stämning, vad kan du om dina slogans? Kan du vilket varumärke som ligger bakom följande klassiska slogans:

  • Connecting people
  • We try harder
  • Just do it
  • I’m loving it
  • Makes people talk
  • Because I’m worth it
  • Think
  • We bring good things to life
  • Das auto.