Nostalgitripp – bryt upp med den gamla reklamen!

Kollade igenom min egen historia och hittade mitt allra första blogginlägg från september 2007 för denna bloggen, under den perioden då den låg på blogspot. Ett kort inlägg med egentligen bara en film, men åh, vad aktuell den fortfarande är (bry er inte om avsändaren i filmen utan koncentrera er på innehållet.)

[iframe width=”480″ height=”360″ src=”http://www.youtube.com/embed/D3qltEtl7H8″ frameborder=”0″ allowfullscreen]

Det har varit lite tyst om Reklam2

…och det ber jag om ursäkt för. Anledningen är enkel. Jag har för mycket att göra.

Jag har nyligen börjat arbeta för The Concept Factory, en kommunikationsbyrå i Malmö, samtidigt som jag föreläser och håller seminarium med mitt egna bolag Kajrup communcation och anordnar Social Media Club Skåne luncher, och då räcker inte tiden till för att även hålla den här bloggen uppdaterad. Det påverkar även min privata blogg liffeman.wordpress.com företagsbloggen på kajrup.se och min medverkan på Mindpark bloggen.

Men det ska bli ändring. Just nu är det hektiskt period och så brukar det vara i reklambranschen. Våren, fram till semestern brukar vara den period vi har som mest att göra och i år är det definitivt inget undantag. Vi (The Concept Factory) har massor att göra, och det är roliga projekt. Bland annat vårt senaste projekt för MFF – Bli en i laget.

Men snart kommer sommaren, och då ska jag ta tag i bloggandet igen, jag lovar.

Har vi tur kanske jag hinner skriva ett och annat inlägg innan dess 😉

Reklambyråerna fattar fortfarande inte galoppen

Det har varit mycket snack om Forsman Bodenfors och Lowe Brindfors hemsidor som är helt gjorda i Flash. Främst är det bl.a. Walter Naeslund och Simon Sundén som kritiserat dem. Denna artikel ska inte handla om dessa två men reklambyråbranschen som helhet och branschens attityd och hållning till det jag kallar reklam 2.0 där det digitala mediet har blivit den huvudsakliga bäraren.

För det första: jag tycker att flash är bra, på det som flash är bra på. Man kan göra mycket bra kampanjrelaterat med flash så absolut inget ont om flash som format, det är inte det som det handlar om. Jag tror att det handlar mer branschens tradition  och attityd.

För det andra: det handlar inte om tekniska plattformar, filformat, programmeringsspråk mm. Det handlar om att utföra en uppgift med de metoder, verktyg och/eller plattformar som bäst passar för uppgiften. Internet är inget nytt, jag tror vi känner till det så pass bra att vi har börjat inse potentialen och möjligheten som internet skapat. För mig ska en reklambyrå ligga längst fram vad gäller trender inom användbarhet, teknologi, konsumentbeteende, affärsnytta osv men tyvärr är reklambyråerna inte annorlunda än de flesta andra verksamheter. De är ett fåtal företag som anammar och ständigt söker efter förändring och nya öppna idéer, nya angrepp på gamla problem. Ett av dem är Google, och de har lyckats ganska bra, eller hur?

Jag har en spännande tanke: Vad hade hänt om reklambyråerna hade infört, så som hos Google, 20% icke-reklambyrå tid? Vad hade hänt om vi på reklambyråerna hade fått en hel dag som vi måste göra annat än reklam. Vad hade hänt?

Jag tror att följande hade hänt och varför (detta är mina högst personliga ej vetenskapligt förankrade tankar, och det enda som jag med säkerhet vet är att jag förmodligen skulle ha helt fel):

1. Reklambyråerna hade blivit social media naturals

Det finns en naturlig nyfikenhet hos kreativa människor och framför allt när man arbetar med kommunikation i någon form. Att helt plötsligt få tiden att stilla nyfikenheten på det där nya och aktivt få möjlighet att vara med i den folkrörelse som det nästan är är ovärderligt och kommer att göra reklambyråerna till s.k social media naturals (Tack till Jerry Silwer för det begreppet.). Dvs det kommer att bli lika naturligt att kommunicera i, med och om sociala medier som att ta en pilsner med polarna på krogen, eller en kaffepaus med kollegorna. Det kommer bli en del av vardagen och nästan mer därtill.

2. Reklambyråerna hade blivit management konsulter

Med tillgängligheten och den virala effekten som de sociala medierna har kommer vi återkommande att får höra de om varnande exemplen på företag som förbjuder facebook och liknande på arbetstid. Vi kommer att tvingas ta ställning då våra kunder behöver förändra sin syn på medarbetarnas roll i företagen och deras påverkan. Reklambyråerna skulle vara en av påtryckarna för öppnare och transparentare företag med kunskapdelning och informationsspridning som en viktig punkt på agendan.

3. Reklambyråerna hade blivit lyhörda

Vi hade börjat lyssna på konsumenterna och faktiskt inse att de har redan bilden klar för sig. Vi har en tendens att ibland glömma bort kunderna och tro en massa. Vi har ju alla förutsättningar att verkligen ta reda på vad målgruppen tycker och tänker, när var och hur. Det verkligt intressanta är att vi även kan få veta över tid.

4. Reklambyråerna hade blivit innovatörer

Reklambyråerna hade återigen blivit den lilla mystiska lådan där det händer underverk. Men det är inte de häftigaste annonserna, den roligaste reklamfilmen eller de största utomhustavlorna som poppar fram, utan nya sätt att konversera med slutkunder via nya kanaler i nya sammanhang, det där som vi inte vet eller känner riktigt till ännu, men som kommer att göra skillnad.

5. Reklambyråerna hade blivit trovärdiga

Följer man punkt 1-4 hade trovärdigheten för reklambyrån kommit tillbaka.

6. Reklambyråerna hade blivit bättre på att sälja innehåll istället för yta

Med lyhördhet, innovation och trovärdighet kan vi helt och hållet fokusera på innehållet i konversation och i rätt sammanhang, istället för ytan. Med framför allt trovärdigheten i ryggen är det möjligt släppa all prestige och glamour och fokusera på uppgiften fullt ut.

7. Reklambyråerna hade bytt namn

Vi skulle inte längre heta reklambyråer (Reklam i vissa länder är samma ord som propaganda). Vi hade bytt namn till något annat, men jag ska i ärlighetens namn inte komma på vad. Det får jag lov att komma tillbaka till i ett nytt inlägg.

Reblog this post [with Zemanta]

Vem äger kommunikationsprojekten?

Jag blir så trött på allt tjat, gnabb och revir pikande mellan reklambyråer, PR-byråer och kommunikationsbyråer. Jag har en bakgrund från en av de stora internationella kommunkationsnätverken, och vi hade väldigt lite samarbete med PR-byråerna i vår familj. Tyvärr, måste jag säga. Och det beror inte på att det var brist på gemensamma projekt utan snarare på att vi inte kunde komma överens om vem som ägde projektet. Känner ni igen det?

Fredrik Stenbeck har precis skrivit en intressant artikel i ämnet här, och det mest intressanta tycker jag är hans syn på frågan som en som kommer utifrån. Vi som lever och lär i branschen har länge gått och tyckkt att vi (läs i reklambranschen) är de som verkligen förstår sig på kommunikation och varumärken, medan PR-byråerna oftast gör det samma. Det är dags att vakna nu!

Ingen av branscherna äger projektet! Vårt samhälle ser inte längre ut som det gjorde när det var naturligt (om det någonsin var det) med en indelning mellan reklam- och PR-byråer. Då det även var natruligt med DM-byråern, event-byråer, Action Marketing byråer, Sales Promotion byråre osv, osv. Idag är gränserna extermt luddiga och disciplinerna måste lära sig att interagera och samarbeta mellan varandra. Huvudargumentet är framför allt – vi har en ”ny” målgrupp som vi allt för ofta tar för lätt på. 90-talisterna. Dessa köpstarka människor som tar allt för givet och som ser igenom taffliga försök till övertalning och åverkan utan substans och trovärdighet. Dessa människor som föds med simultanskapacitet som min generation bara kan drömma om. Det är dessa vi ska kommunicera med. Och framför allt det är dessa människor som väldigt snart ska köpa våra tjänster. Hur ska vi kunna vara trovärdiga och övertyga dessa ”kunder” när få av oss klarar av att kommunicera med dem idag? Då måste vi samarbeta och plocka russinen ur kakan.

Jag tror på noderna och nätverken. Vi plockar ihop den komptetens vi behöver vid ett specifikt tillfälle. En PR-konsult, en AD, en webb-utvecklare, en varumärkesstrateg, en journalist m.m.

Alltså: det är nte vi (reklambyrån) somäger projektet, det är behovet som äger projektet, och kunden äger behovet. Välkommen till Reklam 2.0 och det nya kommunkationslandskapet.

[tags]reklambranschen, reklambyråer, PR, Kommunikation[/tags]

2009 – ett bra år?

Då är man igång lite smått med det nya året. Det första som händer är att man läser i Resumé om att WPP har satt upp en krisplan och Var tionde får gå från Ogilvy i USA. När man läser vidare förstår man varför – och jag är inte förvånad.

De stora jättarnas tid är förbi

Det är i och för sig min privata åsikt, men med en verklighet som rör sig betydligt snabbare än vad de stora jättarna hinner uppfatta så kommer 2009 att tillhöra de små, flexibla konsulterna som jobbar med virtuella nätverk och noder. Det kommer förmodligen att utkristalliseras under detta år då lägkonjukturen kommer att sätta sina spår på riktigt.

Låt oss se om jag får rätt.

Under tiden kan det kanske vara på sin plats att kolla igenom en lysande checklista angående kompetens och erfarenhet av Sociala Medier som jag hittade hos JMW Kommunikation: Kan konsulten sociala medier

Mina 3 ord för 2009

Via Niclas “Deeped” Strandh fick jag nys på Chris Brogan och hans alldeles lysande blogginlägg vad gäller nyårslöfte. Your 3 Goals for 2009 | chrisbrogan.com. Så jag tänkte: varför inte? Här är mina 3 ord för 2009:

Nyfiken – Envis – Naiv

Nyfiken

Jag lovar att under 2009 vara nyfiken på allt nytt som händer inom reklam-, media- och pr-branschen. Under den senaste tiden har det fullständigt exploderat med tjänster online och jag är övertygad om att dt påverkar oss konsument i vårt förhållningssätt till varumärken, företag  och produkter. Jag ska under 2009 vara oerhört nyfiken på hur det förändrar oss och vilka tjänster och verktyg som fungerar bra i vissa lägen och vilka som fungera i andra lägen. Jag ska vara nyfiken på vad andra säger (de som kan), för jag vill lära mig mer.

Envis

Jag startade denna blogg efter att ha funderat länge och väl på hur jag uppfattar reklambranschen efter 15 år i branschen. Jag upptäckte att jag ibland kunde skämmas över att vara i denna oerhört traditionella bransch. Jag ville skapa en debatt om och väcka frågan om hur vi ska utveckla branschen vidare. Jag står envist kvar vid mina värderingar – vi står inför reklam 2.0 den nya tidens reklam marknad där konsumenten har makten. Jag kommer envist att fortsätta tro och skriva om detta tills dess att någon kan bevisa att jag har fel.

Naiv

Jag märker redan nu och har under hösten haft en i princip fulltecknad kalender, och om det är det som kännetecknas av en lågkonjuktur så har jag definitivt inget emot det. Jag kommer förmodligen att vara lika naiv under 2009 och tro att lågkonjukturen kommer inte att drabba mig, jag har ju massor att göra. Och jag tror faktiskt (ärligt talat) att jag kommer fortsätta att ha massor att göra under 2009.

Det var mina 3 ord som jag hoppas kunna följa under detta 2009 som jag ser fram emot och som jag tror kommer att ge mig oerhört mycket liksom det gångna året har.

Kom igen nu, vilka är era 3 ord?
[tags] Social media, reklam 2.0, reklambranschen, evolution, revolution [/tags]

Reblog this post [with Zemanta]

Är jag naiv?

Alla som känner mig vet vad jag tycker och tänker om den bransch som jag själv verkar i (Reklambranschen). Och tydligt blir det när man läser diskussionen på Jaiku om när Annika Lidne, som arrangerar Disruptive Media, skickade ut e-post till relevanta företag som borde vara intresserade av att närvara. Vad hände? En arg reklamare ringde upp och jämställde hennes epost-utskick med viagra-spam. Jag har själv råkat ut för liknande, där egentligen begreppet ”sociala medier” fungerar som en stor gigantisk röd tryckknapp – så fort det nämns drar man öronen åt sig och fnyser och tycker att det är allmänt trams, eller att det är något som är nytt men inte viktigt ännu.

Bullshit! Sociala media is the shit! Jag har försökt följa utvecklingen av det vi kallar sociala medier. Det första som slår mig är att man oftast behöver förklara vad det är, och även till reklambyrårer.

Jag: Jag jobbar med reklam och kommunikation, bland annat i sociala medier.

Annan: Jaha, vad är det?

Jag: Har du hört talas om Facebook, LinkedIn, YouTube?

Annan: Ja, men självklart!

Jag: Chattar du?

Annan: Jag har ett MSN-konto jag använder ibland. Och ett Skype-konto.

Jag: Läser du bloggar?

Annan: Det händer lite då och då (om jag förstått vad en blogg är)

Jag: Då så. Det är sociala medier

Annan: Jaha…

Känner ni igen er? Vi, som kunder eller konsumenter, är ständigt med bland de sociala medierna, mer eller mindre medvetet. Jag har valt att vara någorlunda aktivt (även om det vara mindre den senaste tiden) genom att vara närvarande på t.ex. jaiku, facebook, 12seconds.tv, bambuser, brightkite m.m. Andra är närvarande utan att veta om det genom att ”googla” på en produkt och få fram en träfflista som, förutom produktägaren, innehåller en majoritet av jämförelsetjänster (så som pricerunner, priskoll mm) och bloggar, forum mm. Genom att välja någon av de alternativ så har man tagit steget in i det sociala mediet, mer eller mindre medvetet och mer eller mindre aktivt. Och handen på hjärtat – vid en sådan sökning vad väljer ni då att klicka på?

Tillbaka till där vi började. Vad händer då med alla dessa konservativa reklambyråer som inte tror att ”sociala medier” är något att sats på, som inte inser att kundens makt är så stor att de skiter i glassiga annonser och TV-spotar och hellre ”googlar” eller chattar eller bloggar om produkter, företag och varumärken. En klok man (Marty Neumeier), skrev i boken ”The Brand Gap” om vad varumärket står för:

Det är inte vad du (företaget, reklambyrån) säger att det är…

…det är vad de (kunderna) säger att det är

När ska reklambyråerna inse att sociala medier måste ingå i marknadsföringsmixen, på samma sätt som t.ex TV en gång blev en naturlig kanal, men som nu får en annan roll, eller som utomhustavlor, radio, dagspress annonsering mm. Jag tror, och detta är högst personligt, att de reklambyrårer som inte börjar ta sociala medier på allvar och framför allt börjar lära sig hur det påverkar kunder och konsumenter kommer att börja tappa mark. De blir inte längre trovärdiga, när omgivningen börjar komma ikapp. Och de reklambyråer som tror att sociala medier är något som andra kan syssla med, så som PR-byråer, webb-byråer eller liknande har inte fattat någonting.

Jag har försökt pejla läget på marknaden och de är beklämmande få reklambyråer eller för den delen reklamare över huvudtaget som klarar av att erbjuda vettiga lösningar som även innefattar sociala medier. Och det är viktigt att förstå:

Det är inte antingen eller…!

[tags] kommunikation, sociala medier, reklambranschen, reklambyråer, reklam 2.0 [/tags]

Är vi mogna för sociala media – var står vi?

Det var en av frågorna som kom upp igår i de allra första Social Meda Club Skåne lunchen. Hur mycket förstår vi egentligen av fenomenet? Det diskuterades mycket om rättigheter både vad gäller musik när Martin Thörnkvist från Digital Renaissance berättade om sina utmaningar, men även Måns Adler från Bambuser berättade om streamade tjänster och utvecklingen där. Det drogs även paralleller mellan musikbranschen och reklambranschen som båda har varit tradtionella branscher där de stora jättarna ganska mycket har bestämt villkoren för branschen som helhet. Verkligheten har kommit ikapp, det ser vi framför allt i och med fildelning av musik och filmer. Även reklambranschen känner av det i och med sociala mediers intåg på kommunikationsplanen då dialoger och kommunikation om varumärken, produkter, tjänster mm sker utanför företagens kontroll.

Det skall be intressant och se om Social Media Club Skåne (eller om vi döper om det till Öresund, som Joakim Jardenberg föreslog) blir det inspirationsforum och tankesmedja som vi alla kan behöva. Vi får se.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Flytta reklambranschen till landet!

Ursäkta en kryptisk rubrik, men vad jag menar är varför skall det alltid uppfattas som ”hippt”, ”coolt” osv på reklambyråerna i Stockholm. Är det verkligen så, att för att lyckas i reklambranschen, så måste man jobba på en ”hipp” byrå i Stockholm?

Kalla mig enfaldig, men jag för min del skulle hellre vilja jobba i en miljö där det inte behövs vassa armbågar, revirpissande, stilpoäng för namedropping och användande av buzzwords m.m. Det måste vara jobbigt. Jag själv sitter i en ”stad” långt söderut med ca 30.000 invånadre och trivs alldeles utmärkt med det. Mina kunder arbetar med mig för min kompetens och inte min lista över stora och namnkunniga byråer och/eller kunder jag har jobbat med. Och det uppskattar jag. Vi kan fokusera på vårt arbeta utan att bry oss om vad de andra skall tycka. Fullständigt prestigelöst och befriande. Skulle aldig byta ut det.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Reklam kan inte vara reklam om det inte har ett innehåll

Det är väldigt mycket diskussioner, samtal, seminarium, events mm om sociala media och det förändrade medialandskapet som är en följd av webb 2.0 med bloggar, mikrobioggar, sociala nätverk, collaboration mm. I denna diskussion känns det lite som att det väsentliga har liksom försvunnit, det med att se helheten. Vi i reklambranschen har blivit anklagade för att vi inte hänger med i utvecklingen och att reklambyråerna inte har kompetensen för att möta de nya behoven. Och jag är bland de första att skriva under på det. Men vi får inte glömma att hur tekniskt kompetenta man ändå är, hur framåt man ändå är i de sociala nätverken och hur ofta men ändå syns och hörs i media så är innehållet fortfarande det absolut viktigaste. Utan innehåll inget budskap och absolut ingen trovärdighet. Det blir bara yta – det blänker lite men försvinner ganska snabbt.

Fokus måste ligga på innehållet. Vad skall varumärket/företaget/produkten stå för? Vad betyder det? Varför?

Därefter definierar man målgruppen: – Ok, vi har ett varumärke/företag/produkt, vilka kan tänkas vara målgruppen? Kan vi undersöka och analysera dem, hur tänker de, var och hur rör de sig, vad har de för beteendemönster, hur umgås de med andra? Här kan PRfekt och hans briljanta verktyg (Typealyzer och reSearch) bli värdefullt.

Budskap – nu har vi innehåll och vi vet också vår målgrupp då är det dags att fomulera budskapet så att innehållet passa målgruppen.

Hur når man ut med budskapet till målgruppen? Det är först nu vi kan prata om den digitial världen med social medier mm. Nu vet vi i vilka media vår målgrupp använder och påverkas av och då gäller det att medverka i det media.

Medverka i media
I dagsläget har vi ofantligt många kanaler att välja mellan när vi vill kommunicera med våra målgrupper och det gäller det att dels välja rätt kanal och media och att man medverkar, inte bara utnyttjar. Dagens konsumenter tar för givet idag att man skall kunna kommunicera båda vägarna, och det måste man öppna upp för – dvs medverka i media.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,