Mitt liv utan sociala medier, del 2

I serien om hur mitt liv skulle se ut utan sociala medier har turen kommit till kompetensutveckling. Som jag skrev i det förra inlägget så har jag fler vänner i det digitala världen än i den analoga och en anledning till att det är min nyfikenhet och vilja att lära mig mer. Många av mina vänner som jag fått tack vara min digitala närvaro har jag för att många av oss delar samma nyfikenhet och vilja att veta mer. Framför allt om nya medier och hur det påverkar oss som arbetar med det. Utan sociala medier hade jag aldrig lärt mig all den kunskap jag hittills samlat på mig om sociala medier (och jag lär mig dagligen mer), utan jag hade högst sannolikt fortsatt att tro att reklam görs effektivast och bäst genom de traditionella kanalerna dagspress och TV. Jag hade säkert fortfarande trott att reklambyråerna har fullständig koll och ensamrätt på att bygga varumärken och att den varumärkesstrategi och plattform vi som reklamare bygger är näst intill sanning och kommer att uppfattas precis som vi vill av konsumenterna. Jag skulle förmodligen fortfarande tro att våra kunder ägare sitt eget varumärke till 100%. Förmodligen skulle jag fortfarande anse att god och bra marknadsföring är att synas med TV-reklam och dagspressannonser och att om man syns där så har man nått ut med sitt budskap.

Men oj vad jag måste varit naiv och blåögd. Jag har lärt mig att om man som jag ska arbeta med reklam och marknadsföring så måste man vara med och leda utvecklingen, vad kan vi annars tillföra våra kunder? Vi måste veta mer än vad våra kunder gör, och ett utmärkt ställe att lära sig och ta till sig ny kunskap är internet och framför allt sociala medier. Jag har lärt mig ofantligt mycket med hjälp av min närvaro i sociala medier, och kommer förmodligen att lära mig grymt mycket mer för var dag som går. Och det är jag tacksam för. Och det hoppas jag mina kunder också är.