Kvantitet är inte bättre än kvalitet

I mitt arbete som internetstrateg, social media coach och föreläsare hör jag ganska ofta om företag som försöker sälja sina ”jag kan se till att ni får [stoppa in valfri väl tilltagen siffra tagen rakt i luften utan relevans här] gillare på en vecka till er facebook sida”. Och tyvärr hör jag även om alla de gånger som de faktiskt lyckas med sina säljknep. Det gör mig lika arg och besviken varje gång. Arg på de lycksökare som skor sig på osäkerheten och okunskapen om sociala medier som många företag har. Men också arg på företagen som går på det, för var är skillnaden i målgrupp på facebook jämfört andra medier? För inte köper du mediautrymme hej vilt i alla andra kanaler utan att tänka på vem som är målgrupp? Varför då göra det på facebook.

A lot of stones

Bild: Kieran Harte

Nej, det enda du uppnår är en kostnad för att locka till dig ”gratisätare”. Oftast är kampanjer av detta slaget av karaktären ”Gilla vår bild, eller inlägg och du får chansen att vinna XXX eller ZZZ”. Redan där har man brytit mot Facebook’s villkor och riskeras att stängas av. Men OK, låt oss ponera att det glider mellan fingrarna hos Facebook, och du lyckas på kort tid skaffa ett stort antal gillare som alla hoppas kunna vinna något. Och sen då? Kommer de tillbaka igen? Får du tillbaka något av dessa användare?  I en värld med ett överflöd av information måste vara smartare än så. Vi som användare/mottagare stänger hellre av när vi får för mycket information än att analysera och filtrera. Våra filter är för dåliga. Då måste vi som marknadsförare hjälpa till och minimera bruset.

Jag är av åsikten att antalet ”Gillare” är orelevant och inte värt många ören, däremot antalet som ”pratar om”, det är de som faktiskt interagerar genom att dela, kommentera eller skriva om sidan. Och förhållandet ”de som pratar” är minst 10% av antalet ”Gillare” så är ni på rätt väg. Fokusera sedan på konvertera de övriga 90% av ”Gillarna” att också de ”Prata om er”.

Bara ett litet tips från Leif Kajrup, internetstrateg, social media coach och föreläsare på Kajrup communication och Social Media Coach.

Att äga och vårda ett varumärke

Jag snubblade över ett youtube klipp med den kloka trendspanaren Göran Adlén. Se klippet här nedan.

Jag tyckte spontant med en gång att, ja, han har ju helt rätt i det han säger utom en sak. Ansvaret för varumärket kan inte läggas på en HR avdelning. Lika lite som det kan läggas på en marknadsavdelning som inte har en plats i företagets ledning eller styrelse, eller på försäljningsavdelningen. Ansvaret för varumärket ligger hos de anställda oavsett vilken position eller roll de har. Okej, så delvis har han rätt, Göran, att HR har ett större ansvar i varumärket än tidigare, men då det handlar det mer om employer branding och att hitta ”rätt” personal.

Det första företagen måste inse är att kontrollen över varumärket inte kan styras av ett strategidokument baserat på interna analyser och workshops. Man måste lyssna på kunderna, leverantörerna och allmänheten. Det är de som formar varumärket. Du som företag har bara rätten att förvalta det. Nästa steg är att inse, precis som Göran, säger att det är individer som konverserar, inte företag. Men att individerna har en roll på företaget.

Jag har varit inne på detta tidigare i ett antal poster och ett av de stora problem är att marknadsföring och kommunikation inte är något som man ser tillräckligt allvarligt på inom företagen. Det resulterar oftast i att antingen så hamnar ansvaret hos någon som tycker det är kul med kommunikation men inte har det som huvudsyssla eller att den som ansvarar inte har en plats i företagets ledning för det anses inte affärskritiskt. Idioti, enligt min mening. Ansvaret måste ligga på någon som förstår att kommunikation påverkar både internt och externt. Det är inget man kan ta lätt på. Framför allt inte nu när kommunikation sker i realtid och när det är så lätt att påverka någon över en kort tid.

Varumärket ägs av kunden, men vårdas av företaget. Så länge det finns rätt människor på rätt position. Det är det som är Reklam 2.0.

Rekommenderat (31 Okt)

Jag rekommenderar:

Rekommenderat (19 Okt)

Jag rekommenderar:

  • Tre olika nivåer av mätvärden i sociala medier – Deeped Niclas Strand är klok i sin analys som vanligt. Jag uppfattar det som om att för många fokuserat på kvantitet istället för kvalitetet ffa när det gäller mätning i sociala medier.
  • Varumärken måste bli digitala – Allt vi gör blir mer och mer digitalt och då måste även varumärken bli det. Enkel logik, men oftast svår att omvandla.
  • Marknadschefer och den digitala omställningen – Det går inte att outsourca relationen. Punkt. Bra inlägg och helt enig med Fredrik. Och resonemanget om B2B, jag är övertygad om B2B företagen har lättare och naturligare att arbeta med sociala medier då de oftare har en djupare relation med sina kunder.

Rekommenderat (11 Okt)

Jag rekommenderar:

Rekommenderat (3 Okt)

Jag rekommenderar:

Det blåser om ledarna

Det har stormat lite om Ledarnas senaste kampanj Världens bästa CV. För att göra en lång historia kort, så har jag uppfattat som följande:

Reklambyrån (Gyro), och Ledarna har gjort bort sig genom att skriva ut namn på personer utan att fråga om medgivande. Namnen har synts på stortavlor i bl.a. tunnelbanan i Stockholm men också på stortavlor i Malmö och förmodligen i Göteborg. Christian Rudolf har skrivit mer om det, och det har även Nikke Lindqvist som anmält kampanjen till RO.

Efter det har, vad jag förstått, Ledarna bett om ursäkt för det inträffade och alla personer som inte blivit tillfrågade kommer att få en personlig ursäkt.

Resumé och Dagens media skrev om det och efter det har Ledarna bestämt sig att dra tillbaka kampanjen helt och hållet. Inget konstigt i det och egentligen det enda rätta att göra.

Så mycket har gått fel i denna kampanj så man vet inte riktigt var man ska börja, men det som jag spontant tänkte på första gången jag såg affischerna innan spektaklet började var:

Varför kör man en utomhuskampanj med en webbadress som inte fungerar på alla mobila enheter? För det första jag gjorde när jag såg den, var att knappa in adressen (hade varit lättare med en QR kod) på min iPhone och vad händer? Jag får upp en sida som snällt berättar att jag måste ha flash för att få sajten att funka. #FAIL

Nå väl, några dagar senare blir jag påmind (kommer inte ihåg hur) av kampanjen igen och bestämmer mig då för att gå in på kampanjsajten på datorn istället. Nu funkar det. Jag gör det man ska och skapar min film genom att hämta mina uppgifter från Linkedin. Blir inte särskilt imponerad av filmen då det den gör är att ta fragment från min CV och läsa upp det tillsammans med färdiga bilder som inte har med mig att göra. Problemet blir uppenbart när det blandas på svenska och engelska. Nope, det funkar inte på mig. Kul grej, men inte bra. Finns bättre exempel och detta blir bara en blek ripoff av Radiotjänst Tackfilms-kampanj.

Det som slog mig strax efter, var att det jag såg och gjorde på kampanjsajten som var gjord i flash kunde jag gjort precis lika bra i en kampanjsajt byggd i html med css3 och javascript. Och då funkar den även på en iPhone.

Nästa stora förvåning fick jag när jag fick höra hur mycket kampanjen kostat. 8 miljoner kronor! WTF! Snälla, snälla, snälla reklamköpare (och det gäller ALLA inte bara Ledarna), om ni köper en kampanj för 8 miljoner kronor, varför gör ni den då i flash? Jag är fullständigt övertygad att inom den budgeten, som i min öron låter absurbt dyr så finns det utrymme för att utveckla sajten i html. Det är inte dyrare att producera i fungerande miljöer än vad det är att producera i flash.

Jag blir bara ledsen när jag ser och hör om sådana här kampanjer, och framför allt att en reklambyrå får lov att göra så här 2011. FY! Gör om! Gör rätt! 

 

 

Nostalgitripp – bryt upp med den gamla reklamen!

Kollade igenom min egen historia och hittade mitt allra första blogginlägg från september 2007 för denna bloggen, under den perioden då den låg på blogspot. Ett kort inlägg med egentligen bara en film, men åh, vad aktuell den fortfarande är (bry er inte om avsändaren i filmen utan koncentrera er på innehållet.)

Rekommenderat (6 Sep)

Jag rekommenderar:

  • Checking In Is the Least Popular Smartphone Activity [STUDY] – Att använda geopositioneringstjänster med våra smartphones är visst inte så populärt som vi vill tro? Men hur populärt verkar det vara att verkligen prata i våra smartphones? Inte ens med på listan?
  • Tack. – SSBD, en av de viktigaste bloggarna som bevakat, granskat och rapporterat om utvecklingen av media säger tack. Sofia, Niclas och Jerry har gjort ett betydelsefullt arbete med bloggen och all heder går till dem för att de orkat så länge och så bra.
    Tack!
  • Angry Birds In Real Life – Snacka om att ha blivit ett fenomen, så tiöl den grad att man gör det "på riktig".
  • Låt bilden bli en del av varumärkets historieberättelse – Säg det bilder – mer aktuellt än någonsin. Gillar benämningen Instagramgenerationen, men vad tillhör då jag? Modemgenerationen kanske?
  • Men företagskulturen då? Apropå Facebook och uppsägningar – Mycket bra inlägg i debatten om risken att få sparken för att man skriver på facebook. Vi har fortfarande långt kvar innan företag och organisationer verkligen har förstått innebörden av sociala medier. Helt plötsligt har vi fått en termometer som snabbt och precist kan berätta för företagsledning hur de anställd mår. Men, nä då, istället sparkar vi dem. Och vad hoppas man kunna uppnå med det? Lojalitet hos de som blir kvar? Hmmm…

Rekommenderat (1 Sep)

Jag rekommenderar:

  • #SocialCommerce – Kund vs företag – Allt vi gör på nätet är socialt på ett eller annat sätt. Och vår uppfattning om saker och ting som privatperson stämmer ofta inte alls med vad företagen tror. Varför? Det har ju varit så länge nu, kan vi verköigen inte låra oss något av det, eller är vi så djupt rotade i gamla spår?
  • 15 SEO-artiklar du bör läsa! – 15 mycket nyttiga länkar och råd om SEO från en som verkligen kan.
  • Social Media Tools Map – En liten överblick av de viktigaste sociala medier tjänsterna just nu.