Detta är mitt bidrag till SSWC-boken. Ett alldeles utmärkt initiativ som tagits av Mattias Boström på Piratförlaget.
Om man tar 400 sociala webb-nördar och sätter dem på en ö i Blekinge skärgård över en helg. Kommer de att prata med varandra eller kommer de bara att twittra och facebook’a till varandra via iPad eller mobil? När jag berättar för kollegor, vänner och familj att jag ska åka på hajk med 400 sociala webb-nördar tittar de lite konstigt på mig och frågar: ”Varför det?”
För att förstå får jag nog berätta lite om mig själv först: jag är en teknikfreak och framför allt ett Apple-fan. Jag har förmodligen haft, eller har någon av alla Apple produkterna från Mac+ till iPad. Jag vet hur man gör en hemsida och kan knacka lite html och css, men där går gränsen. Så epitetet nörd är jag van vid. Däremot så är mitt jobb att guida företag och organisationer rätt i den digitala media djungeln, hur man kommunicerar på nätet, med vem, varför och hur. Det är vad jag jobbar med, alltså reklam, eller marknadsföring, eller kommunikation i ett nytt medialandskap med nya konsumtionsbeteenden.
Så, en som arbetar med kommunikation, varför ska jag på en webb-nörd camp? Jo, just därför! För det är där vi kommunicerar idag. Både medvetet och framför allt omedvetet. Allt vi gör i dag lämnar spår, när vi skickar en kul bild via mailen, till våra bankärenden i internetbanken. I alla våra aktiviteter som vi gör på nätet, och det kan vara på datorn, mobilen eller någon annan mobil enhet (läs iPad) är vi sociala. Vi ger och tar och vi byter information, intryck och känslor mellan oss. Vi tar det för givet att när vi sms’ar någon så läses det så som vi vill att det ska uppfattas för att när vi sms’ar så gör vi det till någon vi vet vem mottagaren är. Men vad händer när vi inte känner mottagaren? Hur uppfattas våra intentioner med kommunikationen då? Var går gränsen för vad som är ok och vad som är fel, och kanske direkt kränkande. Hur kan vi genom en enkel kommentar påverka en hel målgrupp att byta varumärke inom en viss produktgrupp? Det är sådana frågor jag arbetar med och det är på event som Sweden Social Web Camp som man kan få svar och insikt i dessa frågor. Det är inte 400 webb-nördar som träffas en helg, jag skulle vilja påstå att det är de vassaste hjärnorna i mänskligt beteende som träffas. 400 människor som vet att allt vi gör på nätet påverkar.
För att ytterligare förstärka och en gång för alla ta hål på myten om att sociala webben-nördar är en samling människor som bara kan kommunicera med mobilen eller via twitter och facebook. Så här ligger det egentligen till:
Jag var på Sweden Social Web Camp 2009 på liten ö i blekinge skärgård som heter Tjärö (känner ni igen det). Vi var 280 sociala webben-nördar som samlades en hel helg. De flesta av oss hade aldrig träffat varandra tidigare mer än via twitter, facebook och jaiku. Vad hände? Var man en vände sig började man prata med någon som ”kände”. Jag kunde direkt prata avslappnat med nästan alla jag såg därför att vi ”kände” varandra. Vi följer varandra i olika sociala nätverk därför att vi delar värderingar, och därigenom har man fått en ganska klar bild av personerna bakom de konstiga nanmen som t.ex. @moonhouse, @mymlan, @dojan, @jonkpiratboy, @mamilldo, @agaton @doktorspinn. Vi hade lärt känna varandra innan, så även om vi aldrig hade träffats så visste vi precis vilka vi var, vilket gjorde att samtalen blev mer avslappnade, och framför allt konkreta när det behövdes. Jag har aldrig tidigare upplevt något liknande och jag tycker det belyser vad den sociala webben egentligen handlar om, att riva murar och skapa gemenskap och delaktighet.
Och det är därför jag åker till Sweden Social Web Camp i år igen, och om det arrangeras fler gånger efter det, förmodligen då också. Känslan av att vara en del av en gemenskap som gör skillnad och som kan påverka. Det är häftigt. Gör det mig till en sociala webben-nörd? Då är jag stolt över det!
